Bäst 2015: #1
Plats: #1
Motivering: Årets bästa låt är egentligen från 2014. Men den här covern är från i år - så då blir det ju årets bästa låt.
Bäst 2015: #2
Plats: #2
Motivering: Joel Alme skippar engelskan och gör årets svenska skiva, där denna sticker ut allra mest.
Bäst 2015: #3
Plats: #3
Motivering: Noel Gallagher låter äntligen som Oasis igen. Här åtminstone.
Bäst 2015: #4
Plats: #4
Motivering: Vacker comeback av Norrköpings-bandet med Markus Krunegård i spetsen.
Bäst 2015: #5
Plats: #5
Motivering: Lika vackert som Beach boys. Brian Wilson kan än, som ingen annan.
Bäst 2015: #6
Plats: #6
Bäst 2015: #7
Plats: #7
Motivering: En jävla hoppfull låt. Vilken sommarkänsla! Eller...vilken känsla över huvud taget.
Bäst 2015: #8
Plats #8
Motivering: Refused are fucking back.
Bäst 2015: #9
Plats #9
Motivering: Håkan Hellström-slingan i refrängen som skjuter iväg låten upp i rymden. Denna på dansgolvet och jag känner DET.
Bäst 2015
Min vana trogen vill jag kora årets 10 bästa låtar. Jag vill mena att det inte varit ett super-år för att hamna i min minneskatalog. Det har varit svagt. Men några guldkorn har ju dykt upp.
Plats #10
Någon att fira!
Idag firar vi en av mina stora inspiratörer när jag växte upp. Han som bland annat fick mig att vilja köra på sin egen stil och skita blankt i hur alla andra ser ut - vilket ledde till att jag tog examen i högstadiet iklädd bruna gubb-byxor, randig kavaj, snorgrön skjorta och vit slips, samt en präktig garagerock-frilla. Att blanda second hand, gamla 70-tals- kläder och andra coola detaljer var länge en stor del av mitt liv.
Nåväl, sedan blev vi lite äldre, på ett sätt, även om ränderna aldrig riktigt går ur. Och idag blir du ännu ett år.
Grattis älskade Storebror på födelsedagen.
Tudelad
Det var ett jävla ståhej om årets julkalender! Och jag ska villigt erkänna att jag stod beredd med giljotinen efter att ha hört förhandssnacker kring vad det skulle handla om. Men...efter att ha sett samtliga avsnitt nu så måste jag medge att det inte är så tokigt. Jag är inte underhållen, men jag känner mig mer beläst. Som om jag fått en uppgradering i hjärnan och plötsligt minns saker ifrån historielektionerna lite mer.
Däremot är jag fullkomligt övertygad om att jag hade sågat skiten längs fotknölarna om jag hade varit det barn jag en gång var. Jag hade gått "Falling down" över påhittet. Jag menar...kom ihåg att Sunes jul är den bästa julkalendern som visats. Och minns Mysteriet på Greveholm, Klasses julkalender, Pelle Svanslös, Tomtemaskinen, Julens hjältar och Dieselråttor och sjömansmöss. Då får man lite perspektiv på saker och ting.
Jag är lite förbannad på att julkalendern inte är någon julkalender i år - samtidigt som jag är lite förbannad på mig själv över att jag inte tycker sämre om den än jag egentligen gör.
