Svenskalektion
Varsågod, här är svaret.
Här är texten i sitt ursprung (där alla fel är markerade eller understrukna) :
Ahhhhh...dessa underbara minnen!
Sommaren -04
Destination - Rhodos
My brothers in crime - Jonatan Björklund, Pontus Blomgren & Daniel Erixon
Betyg: 7/10
Jag kände inte Pontus så väl vid den tiden. Han var den killen som gick en klass över oss andra 86er men spelade i samma fotbollslag. Jag är överlycklig att han följde med. Eller var det jag som följde med honom?
När vi pratade om resan trodde jag inte att vi skulle fara iväg. Jag var 17 år, blyg, blek och BARA 17 år. Det stod det i passet, men i kroppen kände jag mig yngre.
Men vi far iväg. Jag fick 1500 kronor av mina generösa föräldrar och var på väg till mitt första äventyr! Men inte det sista...
Så. Vad har jag för minnen då? En del, men för få.
Första kvällen när vi stannade vid en nattklubb och någon spanade in Ekka (vi kallar Daniel för Ekka), varvid han fick lite action i en trappuppgång. Samma kväll, om det var samma kväll, så fick en tjej för sig att kära Pontus skulle vara Stålmannen och skydda hanne från elaka pojkar. Sekunden senare hade de det mysigt på dansgolvet...
Jone och norskan, jag och norskan (vad är det med mig och norskor?).
Ett annat minne var en morgon när jag inte mådde...ehhh...bra, antar jag, och min bästaste bäste vän fick för sig att få med mitt bleka ansikte på kort. Hu, vad arg jag blev.
Jag har inte allför många minnen från Rhodos, men tillräckligt många för att förstå att det var ett äventyr med en liten pojke i en 17-årig kropp.
Här är texten rättad:
Ahhhhh...dessa underbara minnen!
Sommaren -04
Destination - Rhodos
My brothers in crime - Jonatan Björklund, Pontus Blomgren & Daniel Erixon
Betyg: 7/10
Jag kände inte Pontus så väl vid den tiden (vid den här tiden). Han var den killen som gick en klass över oss andra 86er (86:or) men (som) spelade i samma fotbollslag. Jag är överlycklig att han följde med. Eller var det jag som följde med honom?
När vi pratade om resan trodde jag inte att vi skulle fara iväg. Jag var 17 år, blyg, blek och BARA 17 år. Det stod det i passet, men i kroppen kände jag mig yngre.
Men vi far (for) iväg. Jag fick 1500 kronor av mina generösa föräldrar och var på väg till mitt första äventyr! Men inte det sista...
Så. Vad har jag för minnen då? En del, men för få.
Första kvällen när vi stannade vid en nattklubb och någon spanade in Ekka (vi kallar Daniel för Ekka), varvid han fick lite action i en trappuppgång.(Fruktansvärd meningsuppbyggnad. Läs meningen högt för dig själv så hör du hur illa det låter...) Samma kväll, om det var samma kväll, så fick en tjej för sig att kära Pontus skulle vara Stålmannen och skydda hanne (henne) från elaka pojkar. Sekunden senare hade de det mysigt på dansgolvet... (Meningsuppbyggnad=katastrof).
Jone och norskan, jag och norskan (vad är det med mig och norskor?).
Ett annat minne var (är) en morgon när jag inte mådde...ehhh...bra, antar jag, och min bästaste bäste vän fick för sig att få med mitt bleka ansikte på kort. Hu, vad arg jag blev.
Jag har inte allför (alltför) många minnen från Rhodos, men tillräckligt många för att förstå att det var ett äventyr med en liten pojke i en 17-årig kropp. ("ett äventyr med en liten pojke i en 17-årig kropp" - Vad fan betyder det?)
Såja, hoppas att du är nöjd med svaret. Förhoppningsvis blir det här din sista lektion.
Kom ihåg en sak!
En dåligt skriven text är en skymf mot läsaren. Att tvingas läsa en text som är illa skriven är ungefär som att pissa direkt efter att man klivit ur sängen på morgonen (i alla fall för oss grabbar).
Näst intill omöjligt.
