Absolute Kräk Hits
Nu är rekordet slaget!
FJK-Edman står nu som upphovsman till världens genom tiderna sämsta artikel.
Artikeln i fråga publicerades i måndagens "Bärsingen", och handlar om när han spenderade en timme - en hel timme - på Köpings bibliotek.
Detta är inledningen:
"En man vid tidningsstället, en mormor med sina barnbarn och en bokletande kvinna. Det var lite vad biblioteket hade att erbjuda under en timme på lördagsförmiddagen."
Redan där börjar det dunka i lunchpaketet av åtrå. Man fångas direkt av det kolossalt intressanta och måste, måste, MÅSTE bara läsa vidare.
Därefter bjuds man på rader som:
"Efter att barnen lånat med sig ett stort lass (sju, eller något liknande) med böcker och försvunnit ut genom dörren upptcäker jag en man som sitter och läser en tidning."
"Vid klockan elva går en dam med efterföljande man rakt mot "nyheterna". Det är de nyinkommna böckerna."
"Jag själv smyger genom tystnade som råder inne i det lugna biblioteket. Vid datorn sitter en, för mig okänd, man.
- Man kan både surfa på internet, läsa och studera här, kommenterar Gun Larsson, som också jobbar som bibliotekarie."
Han avslutar sedan på ett sätt som får mig att börja tvivla på den skriftliga världens framtid. En riktig jävla rövslickar-passning till hela ortsbefolkningen.
Han skriver:
"Min timme börjar lida mot sitt slut. En timme med människor runt om sig går väldigt fort, speciellt när man har trevligt. En timme på biblioteket skulle Askungen sammanfatta precis lika bra som jag. Det kan vara långtråkigt och dötrist och långtråkigt och alldeles, alldeles underbart."
Ridå.
FJK-Edman står nu som upphovsman till världens genom tiderna sämsta artikel.
Artikeln i fråga publicerades i måndagens "Bärsingen", och handlar om när han spenderade en timme - en hel timme - på Köpings bibliotek.
Detta är inledningen:
"En man vid tidningsstället, en mormor med sina barnbarn och en bokletande kvinna. Det var lite vad biblioteket hade att erbjuda under en timme på lördagsförmiddagen."
Redan där börjar det dunka i lunchpaketet av åtrå. Man fångas direkt av det kolossalt intressanta och måste, måste, MÅSTE bara läsa vidare.
Därefter bjuds man på rader som:
"Efter att barnen lånat med sig ett stort lass (sju, eller något liknande) med böcker och försvunnit ut genom dörren upptcäker jag en man som sitter och läser en tidning."
"Vid klockan elva går en dam med efterföljande man rakt mot "nyheterna". Det är de nyinkommna böckerna."
"Jag själv smyger genom tystnade som råder inne i det lugna biblioteket. Vid datorn sitter en, för mig okänd, man.
- Man kan både surfa på internet, läsa och studera här, kommenterar Gun Larsson, som också jobbar som bibliotekarie."
Han avslutar sedan på ett sätt som får mig att börja tvivla på den skriftliga världens framtid. En riktig jävla rövslickar-passning till hela ortsbefolkningen.
Han skriver:
"Min timme börjar lida mot sitt slut. En timme med människor runt om sig går väldigt fort, speciellt när man har trevligt. En timme på biblioteket skulle Askungen sammanfatta precis lika bra som jag. Det kan vara långtråkigt och dötrist och långtråkigt och alldeles, alldeles underbart."
Ridå.
Kommentarer
Postat av: S
Mycket bra artikel, mycket läsvärd
Postat av: R
shit, hoppas det är ett skämt!?
Trackback