It looks like I made it...

Jo, ja, jo...jag överlevde.
     Det blev en något trögstartad dag. Ibland kom jag in i ett stimm - men ofta var det en ängslighet och osäkerhet som genomsyrade det hela.
     Dock har jag goda förhoppningar om att det kommer att ge sig. Kanske inte imorgon, kanske inte den här veckan ens. Men så småningom - japp!
     Synd bara att man knappt hunnit äta någonting på hela dagen - och nu direkt ska iväg på fotbollsträning. Något säger mig att Maestro Pål inte kommer att ha sömnproblem ikväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0