Tuffa tider

Som om det inte vore tungt nog just nu...
     Första träningsmatchen efter sommaruppehållet blev en katastrof för egen del. Vi torskade med 4-1 mot Viljan - gamla KBK-tränaren Peders nuvarande klubb - på bortaplan.
     Ska jag vara riktigt jävlig mot mig själv så låg jag bakom alla våra fyra baklängesmål - och om jag ska vara snäll mot mig själv så låg jag i alla fall bakom två av baklängesmålen. Inte så jävla bra med andra ord.
     Man kan skylla på värme, tuffa träningar i benen, dåligt med folk på bänken, krampkänningar i ben och vader - men det duger inte. Jag fodrar så betydligt jävla mycket mer av mig själv - och därför smärtar det så djupt när jag agerar som jag gör.
     Jag fick förvisso vara med i förarbetet till vårat kvitteringsmål som El Deco klippte in - men det betyder egentligen ingenting nu. 
      Fan vad jag hatar att spela dåligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0