Jag ska nog lyckas

God morgon!
     Närå, så illa är det inte. Jag har mått oförskämt bra hela dagen faktiskt - med tanke på hur det såg ut igår kväll.
     I och med Stubbens utvandring till E-tuna så var årets midsommarfest länge oviss. Men då klev Riddarna in i handlingen och räddade kvällen, med fest hemma hos Toker på Ladugårdsvägen 15.
     Det blev en kul, men kort, kväll. Vete fan vart den tog vägen - tiden bara flög iväg. Men det är väl som man säger, det går fort när man har roligt.
     ...och polisen ringde de till också. Grannarna.
     Själv for jag runt som en guttaperka hela kvällen. Jag var som Ipren-mannen på speed. Till alla de som fick för mycket av Jonatan Björklund - förlåt. Till alla de som blev roade av den ensamma clownen - varsågoda.

     Jag var naken, jag var wasted, jag var arg, jag var ledsen, jag var aggressiv, jag var glad, jag var virrig - och jag var tillslut trött. Därför gick jag hem och la mig - ovetandes om att det skulle bli efterfest i Häggen. Men då ingen uppmärksammade det för mig så antar jag att folket hade fått nog av mig. "Låt clownen vila."
      Jag ber om ursäkt för att jag slog dig, Anna. Helt rätt av dig att slå tillbaka.
      Jag ber om ursäkt för att jag spillde ut ditt vinglas, Elin - och för att jag hade sönder ditt vinglas. Förlåt Toker, också.
      Till alla de som blev skrämda när jag uppträdde utan en tråd på kroppen - förlåt.
      Gränsen mellan att vara dryg och töntig och alldeles underbar är hårfin - och av någon konstig anledning har jag en förmåga att alltid passera alla gränser.
      Men det är väl som jag brukar säga: I'm still just a stupid worthless boy...