Magiskt och tragiskt
Igår hade jag en av mina tråkigaste kvällar på Lotus. Kanske rentav den tråkigaste.
Jag vet inte. Kaggen påstod att jag inte gav det en chans - men det tycker jag definitivt att jag gjorde. Det var dock som att försöka väcka liv i en likvaka. Hur mycket vi än grävde och grävde så kom vi ingenstans. De spelade Samba De Janeiro - men där fanns ingen samba så långt ögat kunde nå.
Jag gick en stund för mig själv, tog ett varv runt - och det luktade till och med ägg om stället!!! Ägg och svett. Där någonstans fick jag nog och kastade in handduken.
Kaggen följde med, och när vi satt och väntade på skjutsen hem så gick KBK's gamla lagkapten och supermittback Silverräven förbi. Han var lagomt glad under fötterna - sådär skönt, ni vet. Jävla fin kille.
Men missförstå mig inte. Det var inte bara skit igår - det var också helt magiskt underbart.
Uppladdningen hemma hos Bläckfisken var helt sagolik. En riktigt klassisk Riddar-uppvärmning - något vi inte haft på bra mycket länge. Vi skapar då någonting som bara vi kan göra. Vi är vi - och då är vi ostoppbara.
Ett tag såg det mörkt ut - då Spanien gjorde 2-1 med en minut kvar. Det var dödstyst i två minuter - men sedan gick det inte att hålla tillbaka längre. Det skulle bara ut.
Det var så vackert att se. Vi kan fortfarande, även fast vi passerat 21-strecket. Tack för det, bröder. Tack.
Jag vet inte. Kaggen påstod att jag inte gav det en chans - men det tycker jag definitivt att jag gjorde. Det var dock som att försöka väcka liv i en likvaka. Hur mycket vi än grävde och grävde så kom vi ingenstans. De spelade Samba De Janeiro - men där fanns ingen samba så långt ögat kunde nå.
Jag gick en stund för mig själv, tog ett varv runt - och det luktade till och med ägg om stället!!! Ägg och svett. Där någonstans fick jag nog och kastade in handduken.
Kaggen följde med, och när vi satt och väntade på skjutsen hem så gick KBK's gamla lagkapten och supermittback Silverräven förbi. Han var lagomt glad under fötterna - sådär skönt, ni vet. Jävla fin kille.
Men missförstå mig inte. Det var inte bara skit igår - det var också helt magiskt underbart.
Uppladdningen hemma hos Bläckfisken var helt sagolik. En riktigt klassisk Riddar-uppvärmning - något vi inte haft på bra mycket länge. Vi skapar då någonting som bara vi kan göra. Vi är vi - och då är vi ostoppbara.
Ett tag såg det mörkt ut - då Spanien gjorde 2-1 med en minut kvar. Det var dödstyst i två minuter - men sedan gick det inte att hålla tillbaka längre. Det skulle bara ut.
Det var så vackert att se. Vi kan fortfarande, även fast vi passerat 21-strecket. Tack för det, bröder. Tack.
Kommentarer
Postat av: P
tror att stämningen höjdes ytterliggare nåra snäpp efter att matchtröjor kommit på, kanske vår nya "thing"?
Trackback
