Damn the frost to hell!!!

Det var en djävulsk morgon idag.
     En kompakt och icke tillmötesgående is-hinna förpestade min morgon - och jag svor hela det fula alfabetet framlänges och baklänges.
     Det som irriterar mig, utöver det faktum att det är så in i helvete jävla drygt att skrapa rutorna, är att jag alltid vid dessa tillfällen plockar fram ett ansiktsuttryck som inte är av denna värld.
     Danderyd brukar skratta gott åt mig då jag står där med ihopbitna tänder och rynkor i pannan - samtidigt som jag frenetiskt gnuggar med is-skrapan mot rutorna för allt jag är värd.
     Det är kul när man kan glädja andra.

Som ett litet bonustillägg kan jag avslöja att jag även ger ifrån mig denna min när jag suddar med ett suddigummi på ett papper. Något som Danderyd påpekade många gånger under våran 13-åriga skolgång tillsammans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0