Det ser inte bra ut...

Jag somnade rekordtidigt igår - men jag hann i alla fall bevittna de sju manliga "idolernas" framträdanden innan John Blund tillfångatog mig.
      ...och det var inte mycket att hänga i julgranen. Från att ha varit ett riktigt starkt och jämnt startfält så ser det nu ut som det kanske svagaste någonsin. Den enda som är något att ha är, den alltmer fantastiske, Lars.
        Jag menar...

Elias = Hissmusik, precis som juryn påpekade. Så jävla boring.

Robin B = Läskig, plus att han inte kan ta några höga toner. Så jävla, jävla boring.

Kevin = Oj, klämkäck är bara förnamnet. Lite Michael Jackson blandat med Måns Zelmerlöf. Lite "för mycket" för min smak, men det var ju i alla fall show.

Jesper = Dansbandsmusik, precis som juryn påpekade. Väldigt mycket Barbados och väldigt mycket Bingolotto. Han sa själv att han skulle bjuda på ett lite "tuffare" framträdande - och, jag vet inte...det kanske han gjorde - enligt sin mening. Jag kräktes, i alla fall.

Lars = Outstanding. När han började vråla "Open up your heart!" upprepade gånger så satt jag hänförd och bara njöt. Så bra, så bra.

Robin E = Där har vi en riktig sångare. Har stor potential, men än så länge är det aningen för mycket Jon Bon Jovi över det hela. Jag önskar att han vore lite mer svensk indie-rock.

Johan = Ja... Den här kvällen var det dags att tycka synd om White stripes, då den lilla skitungen strimlade deras You don't know what love is. Snälla, kan ingen ge honom en jojo att leka med backstage så att vi slipper fanskapet.

Näe...
    Som det känns nu var det bättre förra året med Daniel och Amanda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0