Jag ska nog lyckas

Min rygg är ett vrak idag.
    Jag spelade innebandy med Påven, Vampyren, Ekka och två till igår - och trots att jag inte sprang alltför mycket så har jag ändå fruktansvärt ont efter det hårda underlaget. Men eftersom att jag var en målspruta av allra högsta rang igår så får jag ta det. Jag var helt jävla outstanding!
     I mitt allra största ögonblick av rus så hade jag faktiskt planer på att ta upp innebandy-utövandet igen, om än på b-lagsnivå. Det är fortfarande en väldigt rolig sport, speciellt när man öser in mål. Oh yeah. Fast jag tror inte det. Jag har inte tid.
     Hockey har jag också varit inne på under några svaga tillfällen. Det var trots allt jag som gjorde Robin Westergren till det han var. Fast nej. Det är en på tok för brutal sport.
     Handboll då? Kapten Källgren var inne på att starta upp ett lag, onykter eller ej, och det skulle fan vara kul. Fast nej.
     Det räcker med fotboll - och lite hobby-innebandy där man kan äga de andra sönder och samman.

PS. Så länge Marie Serneholt är med i Stjärnor på is så kommer jag att titta på programmet.