Är klockan redan elva?

Vilken jävla jobbar-dag.
    Även fast det inte har varit så mycket så känns det som att det har tagit en evighet.
    En lost day, kan man säga.

Det var kul igår kväll. Mycket roligt, till och med. Det måste ha varit girls night out på Nybron igår, om jag säger så.
    Det började däremot illa. Stiffa var ett vrak och somnade nästan halv nio på kvällen. En kväll på öppet hav kan göra mycket skada på kroppen, jag säger då det.
    Eftersom att mat och sömn är två nyckelord i Stiffas liv så blev situationen ohållbar. Om han inte får de två sakerna inom fem minuterna när han behöver dem - ja, då blir han...lite grinig. Eller, helt jävla fruktansvärt grinig, faktiskt. Så Stiffa åkte hem.
    Därmed var det bara tre tappra Riddare kvar som skulle rädda kvällen. Vampyren kunde endast närvara genom den digitala världen. Blev nog ett rätt så dyrt samtal.
    Skit samma, på Nybron var det kul i alla fall, och vi dansade. Oj vad vi dansade. Eftet ett tag tröttnade jag på att dansa, så jag gick därifrån. Plötsligt fick jag för mig att stället skulle stänga, så jag gick och hämtade mina pojkar. Dessvärre var jag en timme för tidig, så då drog jag till med ett snilledrag.
    Jag ställde mig längs väggen vid dansgolvet och väntade. Jag skulle vänta ut timmen. Det kändes som en bra idé just då, för en timme går ju fort, tänkte jag. Så där stod jag helt stilla, medan folk dansade hejvilt runtomkring mig. Då och då försökte någon få mig till att dansa - men jag slingrade mig ur deras grepp, log, och skakade på huvudet. Nej, jag skulle vänta på mina vänner.
    Tillslut tröttnade jag på att vänta - så jag började dansa igen. Men snart tröttnade jag på det också - så då åkte jag hem. Utan att säga till mina pojkar, tydligen. De ringde när jag satt i bilen hem och undrade vart fan jag var någonstans.
     Lite tokigt.
     Men kul var det i alla fall, även om det kanske inte märktes just denna kväll.

PS. Bläckfisken fick en skateboard av oss. Han har alltid sagt att han är sugen på att börja skejta - så då tyckte vi att det var ett lysande tillfälle att ge honom det verktyg han behöver.
     Enligt rapporter gick det sådär när han och Stiffa provåkte skateboarden. Båda ramlade.





Kommentarer
Postat av: P-skater-dude

åter igen, Tack mina bröder! nu kan mina drömmar förvandlas till verklighet:)



PS. Jag tror att den riktiga bläckfisken är påväg tillbaka, fick en sån "vibe" i helgen..

2008-09-07 @ 23:13:08
Postat av: j-dance

you're welcome...jag tror dig, det kändes som att du släppte alla hämningar igen..

2008-09-07 @ 23:16:38
Postat av: CJ

Fan va brudar det var, kan jag intyga!! =)

2008-09-08 @ 17:19:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0