Sommarens sista suck?

Håhåjaja...det blev en lång lördag.
    Bussen till Karlstad gick klockan tio, och vid tresnåret på natten la jag huvudet på kudden för att sova.
    Först matchen då. Det blev förlust med 2-0 mot FBK Karlstad, och det efter en tung minut i början av andra halvlek. Först fick de en straff som de satte i mål, och i anfallet efter ungefär så dunkade de in tvåan. De mäktade vi inte med att svara emot.
    Det är alltid lika fruktansvärt att förlora, men den här gången gjorde vi väl så gott vi kunde. Vi saknade fem spelare från startelvan, och det var ett par spelare för mycket för att vi skulle kunna matcha FBK denna dag. Trots det ägde vi den första halvleken, och hade vi bara kunnat skapa lite vassare målchanser så kanskde det kunde ha blivit riktigt roligt, men det saknades lite framför målet idag. Vi fick inte till det i offensiven.
    Efter deras mål i andra så försökte vi trycka på, men nej...det ville sig inte. Vi gjorde så gott vi kunde, men det räckte inte. Nu är det bara att ösa de fyra sista matcherna. Fyra segrar är den enda som gäller.
    Spelade högerback den här gången, och det gick väl okej. Jag var osäker på om jag kunde spela med min onda höft, men efter uppvärmingen kändes det okej så jag spelade. Dock började jag få ont i mitten på första halvleken, och det höll i sig matchen ut, men det var inte lika illa som på träningarna i veckan så det fungerade ändå. Fast idag känns det mindre skönt.

Det om det. Kvällen då? Ja, det blev öltältet nere vid Ekudden, efter att vi först samlats hos Jossan i några timmar.
    Vi kom dit till tältet vid tio, och då kändes det inte som att det var så mycket folk - men efter ett tag exploderade det och plötsligt var smockat i tältet.
    Jag har lite svårt att placera kvällen. Det var på många sätt väldigt roligt, och på många sätt...bisarrt. Det är svårt att förklara. Jag var inte lika rund under fötterna som förra året, men ändå kändes det som en karusell inne i huvudet. Det var väldigt mycket att ta in på en och samma gång. 
    Men visst var det en rolig kväll, det var det. Big eyed Mike höll igång och det dansades och skrattades - även fast jag inte kände för att dansa den här kvällen.
    Sedan blev det efterfest hos Jonis, och även där var det lugnt i början innan det plötsligt exploderade. Jag hade dock fått nog av explosioner, så därför gick jag hem i samma stund som människorna vällde in.
    Idag är det väl bra - även fast karusellen märkligt nog inte stannat än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0