Jag ska nog lyckas

När jag vaknade imorse gick jag in på toaletten. Det var mörkt och jag såg ingenting. Sedan tände jag lyset och och såg mig själv i spegeln - och instinktivt ryggade jag tillbaka av rädsla.
      Där stod en udda figur. Någon som skulle kunna ha rymt ifrån Kumla-anstalten eller ett försökslabb i Jokkmokk.
      Med andra ord; det var ingen mardröm. Jag såg verkligen ut som Hin håle.

Fast jag börjar vänja mig - och nästan, lite lite grand, börjar tycka att det är lite häftigt.