Jag ska nog lyckas

Mmm, det där med nackhåret gick ju inte så bra - så jag tänke "what the fuck, jag rakar av skiten och börjar om med odlingen".
      Så jag tog saxen och började grovklippa håret. Men när jag sedan skulle ta resten med rakapparaten så upptäckte jag till min förskräckelse att apparathelvetet inte fungerade. Det var stendöd.
      Så där stod jag med min Edward Scissorhands-frilla och började få panik. Det var snart dags att åka ner till träningen, och det enda jag kunde göra då var att klippa till det lite snabbt. Det såg för jävligt ut. Ingen hjälp fick man av Bot-mannen heller, då han hade lånat ut sin egen rakapparat.
      Mina kära lagkamrater fick sig därmed ett gott skratt - och det var bara att slicka i sig.
      När jag sedan kom hem från träningen så stängde jag in mig på toaletten igen. Jag tog fram saxen - och började klippa så mycket det bara gick. Jag sparade dock lite på toppen, för en framtida frisyr. Därefter gick jag ut till Mor - och reaktionen var väl kanske inte den bästa, men jag hade samtidigt inte räknat med någonting annat. "Näe. Näe. NÄÄÄE! Hur fan ser du ut? NÄÄE! Du kan inte gå omkring så där! Du ser ju ut som Forrest Gump!!!", var min kära mors utlåtande.
      Ja, det är inte vackert - but deal with it! Ett tag i alla fall, tills jag fixat fram en rakapparat som fungerar.

Innan:








Efter: