Dygnet upp-och-ner
Natten är min vän. Nu för tiden mer än någonsin.
Det blev ett långt pass igen. Inte förrän 03.30 la jag ifrån mig pennan - trött men nöjd.
Jag har min egen lilla verkstad där på golvet i mitt rum. Där sitter jag och boar in mig. Låter värmen från min rumpa värma upp golvet så att det blir mysigt och så pass inbjudande att jag inte, under några omständigheter, tänker flytta på mig.
Lite musik emellanåt, fantastiska böcker strategiskt utplacerade runtom mig som för att ringa in mig i inspiration. Ett glas vin vore att önska, men just nu får det vänta tills bättre tider.
Så går sekunderna, minuterna, timmarna. Jag skriver, stryker, ändrar och tänker. Blandar fantasi med verklighet. Tänker tillbaka på 2005. Tänker tillbaka på 1992.
Just nu är det jävligt stimulerande.
Det blev ett långt pass igen. Inte förrän 03.30 la jag ifrån mig pennan - trött men nöjd.
Jag har min egen lilla verkstad där på golvet i mitt rum. Där sitter jag och boar in mig. Låter värmen från min rumpa värma upp golvet så att det blir mysigt och så pass inbjudande att jag inte, under några omständigheter, tänker flytta på mig.
Lite musik emellanåt, fantastiska böcker strategiskt utplacerade runtom mig som för att ringa in mig i inspiration. Ett glas vin vore att önska, men just nu får det vänta tills bättre tider.
Så går sekunderna, minuterna, timmarna. Jag skriver, stryker, ändrar och tänker. Blandar fantasi med verklighet. Tänker tillbaka på 2005. Tänker tillbaka på 1992.
Just nu är det jävligt stimulerande.
Kommentarer
Trackback
