Jag ska nog lyckas

Av alla tunga förluster... Fy faan vad blytungt. Jag kan egentligen inte ens sätta ord på känslorna. Jag unnar verkligen, verkligen, verkligen inte AIK detta. Inte någonstans. Är det något jag kan tycka är fint i detta mörker så är det att Daniel Tjernström fick avgöra, det känns på något sätt väldigt värdigt honom. Annars...nej, det är orättvist svart.
    Men, efter den här säsongen, efter en sådan här säsong, med skador och spelarförluster i varannan omgång så kan man inte annat än att hylla Blåvitt. De borde egentligen inte ha varit möjligt, även om Änglar kan göra det omöjliga, men vi stod där ändå i en helt avgörande match. Det gick nästan hela vägen. Det borde ha gått. Nu fryser jag inte pyttipannan igen.
    Tack för allt i år mitt kära älskade Blåvitt. Världen bästa fotbollslag.