Om dopet
Dopet, ja. Självklart var det fint och trevligt och så, men boy vilken lång dag det blev!
Jag lämnade Kungsör strax efter tio och kom hem halv nio på kvällen, och anledningen till detta var för att jag agerade chaufför under dagen. Först till Köping, sedan till Västerås, vidare till Köping igen, sedan till Kungs Barkarö, därefter till Kungsudden och slutligen till Västerås igen.
Det roligaste på dagen var i kyrkan. Freja var väldigt duktig och när hon skulle få dopvatten på sig så skrek hon ingenting, vilket gjorde alla i församlingen imponerade. Mitt under denna gemensamma häpnad över det uteblivna skriket så hör jag Far från raden bakom mig mumla:
- Det var fan...
Detta gjorde att jag nästan gick sönder av skratt inombords, men jag lyckades hålla mig ifrån en ljudlig attack. Han är allt en riktig kyrkgosse, den där Far.
Freja, Miriam, Thomas, gudmor Malin, gudfar Magnus och gudfar Lillebror.
Buffé på kungsudden.
Dagens outfit. Jag skulle nog passa som kontorsnisse ändå...
Brorsdotter Freja.
Kungarna.
