Jag ska nog lyckas

Varje gång jag hör den här låten så blir jag så oemotståndligt glad. De inledande trummorna gör mig alltid helt salig - för jag vet då att någonting magiskt är på väg att komma.
    Det kan tyckas konstigt att man blir glad över den här låten om man lyssnar på texten, men det är inte texten som framkallar detta glädjerus. Det är det faktum att låten är så förbannat bra.
    Det är svart, deprimerande och sorligt - men oerhört vackert. Inramningen är så sårbar och lättillgänglig, från de enkla pianoackorden till den lågmält uppgivna mans-kören.
    ...och sedan träffar ju texten allt som oftast mitt i prick för min del.