Höghusbrev

Jag dansar med en flicka, hon får mitt hjärta förstorat
sen dansar hon med Daniel, och allt är förlorat.
Jag tänkte skriva en bok och sen bli bög
för antingen är alla lesbiska, eller så var det jag som aldrig dög.

Akta dig lillebror, håll fast vid det du har

en dag kommer du vakna upp och önska att du hållit henne kvar.

Känn ingen sorg för mig Kungsör

att jag alltid blir olyckligt kär det rår ni inte för.


Jag vaknar alltid likadant. Lika tyst, ensam och svag

någon gång skulle det vara skönt att uppleva en annan dag.

Vi delar bara samma säng när jag drömmer om ett helt annat liv

det kanske låter fånigt nu när min rygg har fastnat i din kniv.

De säger att det är lättare att lämna än att bli lämnad. Man slipper känslan av att man inte duger.

Nu vet jag att de inte ljuger.

Jag skulle ringa dig, säga att jag älskar dig

men stoltheten stod i vägen för mig.

Jag borde kanske ha kastat bort dig för länge sen

men vad jag än säger så var jag inte redo att släppa dig än.

Kärlek slet oss i stycken, men utan dig var jag inte hel

utan dig kändes min lycka fel.

Ett sprucket hjärta är ett sorgligt sätt att starta någonting nytt

men jag kan aldrig ångra allt det du någonsin betytt.


Jag har ett fotografi

det gulnade med den långa pojken du blev förälskad i.

Alla känslor jag byggt upp genom alla dessa år

försvann efter två timmar och en och annan tår

Jag älskade dig, mer än du någonsin kommer att få veta

lycka till med allt, men du kommer att få leta.


Dagarna är över då jag borstade tänderna med en flaska Jack

aldrig mer ska jag vara ensam när jag får en hjärtattack.

Jag vill komma hem och känna dofterna överallt

de som värmer mig när det är kallt.

Jag vill sjunga med han som jag älskar mest

jag vill dansa på golven där jag trivs bäst.

Jag vill vara med hon som gör att jag ler

jag har tittat bort en stund, men aldrig mer.

Jag vill krama dem som frågar hur jag mår

berätta fåniga historier som bara de förstår.

Och om allt det är på riktigt

så är allting annat inte viktigt.


Om jag nån gång vill vara ifred

tar jag bussen upp till Västanhed.

Där ingen är förstörd

där varje blomma är orörd.

Jag ska kyssa den första flickan med krans i sitt hår

jag ska bada naken i natten och göra en parkbänk till vår.

Jag vill ta chansen för en gång skull

inte vara ful och alldeles för full.

Och om allt det är sant

så ska jag hålla mig på rätt sida av höghustakets kant.


Kommentarer
Postat av: R

Bra där! Känns som att ditt skrivande har utvecklats en del på den senaste tiden, det gillar vi!

2010-04-30 @ 10:25:49
Postat av: lillebror

Why you little! Sluta fuckar du upp min hjärna med dina texter!

2010-05-08 @ 17:09:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0