Jag ska nog lyckas

Alright, what's new?
    Få se...utekvällen med italienskorna gick bra. Väldigt rolig kväll. Det var dans och armbrytning och sång och kramar. Och vi kunde konstatera att jag pratar bättre italienska än vad de pratar svenska.
    Ciara och Alessandra. Ba pore bi po! Om jag nån gång har vägarna förbi Milano så har jag i alla fall någonstans att ta vägen. Det är ett löfte jag har vunnit.
    Sedan har jag varit på en karaokebar och sjungit mössan av aussieborna. Ja jävlar vad jag sjöng! Det var alltifrån Elvis Devil in disguise till John Farnham's You're the voice. Om ni inte visste det så är John Farnham från Australien, så den låten är typ deras nationalsång. Och jag gjord den med bravur - taket lyfte nästan.
    Och stämningen blev inte sämre när jag sedan drog av några Abba-låtar. Abba var riktigt megastora här nere när det begav sig, och folket här har inte glömt sitt kära svenska band.
    Sedan blev det Wonderwall - men då slutade jag showa. Då blev jag dödsallvarlig. I 4 minuter och 27 sekunder var jag så nära en rocksångare jag kan komma. Pure magic!
    En annan kväll var jag, Fröken Blomberg, Jules, Åshild, Lovisa och George ute käkade lite pizza och drack lite öl och vin. En lugn men trevlig kväll som avslutades på bakgården hemma hos Fröken Blomberg & Co. Dock kände jag för att vakna upp i min egen säng så jag bestämde mig för att traska hem efter ett tag. Det är en bit om man går - men det var en helt fantastisk promenad på alla sätt och vis.
    Och så har jag spelat poker med en blind kille. Han var så jävla grym, det var helt omöjligt att se om han bluffade eller inte...
    Sedan har det varit Anzac Day här nere. Det är en dag då man firar att Australien blev självständigt, tror jag, och man hyllar de människor som offrade sitt liv för kontinenten. Minnesstunden är i gryningen, och därefter dricker man konjak och mjölk, men jag var alldeles för trött för att orka pallra mig upp. Lite synd men...mjeh?
    Det har blivit varmare här igen, nån vecka med regn och mulet. Jag skulle tippa på runt 30 grader. Stranden imorgon, kanske?

Och nu har jag sett Twillight, och min enda fråga är: what's with all the ståhej?
    Ingen märkvärdig film, men nog blev man allt lite småkär i vampyrpojken...

Till sist...
    Jo, man har väl lagt på sig några kilon här nere. Men det är lugnt, jag springer av mig det när jag kommer hem...