Jag ska nog lyckas

Detta är faktiskt ett födelsedagskort jag fick av Danskungen, Vampyren och Soldaten på min 20-årsdag.




Ser ni vad det står. ”Grattis på 20-årsdagen. Hoppas du får en riktigt äggig kväll!!”. Jag skulle gissa att detta var Danskungens idé.




Här är en text som jag av någon anledning valt att spara. Jag tror att vi fick dem på någon skolavslutning, kanske studenten (eller var det av Anders Jansson?), och på min stod det detta. Jag har än idag inte helt förstått vad det betyder.




Denna lilla skapelse minns jag väl. Den gjorde jag på mellanstadiet. Ser ni vad det är? Det är ett NHL-kort som jag klippt som ett halvt hjärta. Jag vet inte vart det andra tog vägen, men jag misstänker att det har någonting med Mikaela Jansson att göra.


 

Detta brev från Fröken Johansson gjorde mig väldigt glad när jag hittade det. SMS fanns ju inte på slutet av 90-talet, i alla fall inte i våran värld, så för att hålla kontakten inne på lektionerna fick man istället skicka lappar. Ja, det var andra tider det. Tänk vilken tur att jag är en sån Skrot-Nisse som sparat på allting genom åren.





Det här är en klassiker. Efter en av våra bättre kvällar i Sunny Beach (eller sämre, beroende på hur man ser det) så satt denna lapp på våran dörr morgonen efter. Vi såg det mer som ett tecken på att vi gjorde bra ifrån oss, snarare än att vi borde lugna ner oss.




Den här rackaren är värd att visa också. Det är en portfölj som innehåller så gott som allting som jag skrev under mellanstadiet och högstadiet, plus lite annat material som varit värt att spara. Här finns låttexter i drivor och filmmanus som jag och Danskungen knåpat på. Här finns även den berömda anteckningsboken från våra dagar som landhockey-tränare, med idéer, visioner, träningsupplägg och matchprogram. Den karriären blev inte långvarig. Vi fick en fråga om att träna ett landhockeylag som funnits ganska länge, och det tog bara tre dagar innan vi hade lyckats att splittra laget. Tydligen var det inte så populärt när jag och Danskungen började kräva in medlemsavgifter för att få vara med i laget. Sedan finns även de få upplagorna av Carlsson-extra i denna portfölj. Det var ett tidningsblad som Danskungen tryckte, och det handlade enbart om nyheter gällande hans egen familj. Det blev aldrig någon storsäljare.




Till sist har vi den här mytomspunna lilla saken. Min ”tjej-bok” där jag listade de snyggaste tjejerna som jag visste just då. Det var med stor hemlighet jag förde dessa anteckningar och jag bar den varsamt med mig i min innerfick på jackan. Förstå då min skräck när jag efter ett Karladisco upptäckte att boken var borta! Jag tänkte ”Shit, shit, shit var är den?!”, och några dagar senare i skolan märkte jag hur Fröken Johansson, Malin Bergstrand och Fröken Blomberg tisslade och tasslade och fnissade medan de sneglade åt mitt håll. Jag fasade för det värsta, och en kommentar senare förstod jag – boken hade blivit stulen! Inte bra. Efter att de små gynnarna hade haft sitt lilla roliga fick jag tillbaka boken, och de påstod att de hittat den på golvet på Karladiscot, men den valsen har jag aldrig trott på. En bok kan bara inte hoppa ut från innerfickan så där. Den blev stulen! Men det är lugnt, det kommer att jämna ut sig sedan när vi alla står vid Pärleporten och jag får komma in – medan ni nekas inträde och istället förpassas ner i ”den varma källaren”.