Ingen afton att minnas
Jag försöker verkligen att inte ha för stora förhoppningar och förväntningar, och jag hade heller inte väntat mig så mycket av gårdagen. Men faktum kvarstår att nyårsafton 2009 blev en bedrövlig avslutning på året.
Jag vet inte vad jag hade sett framför mig, men det var inte en lägenhet i Eskilstuna med en massa främlingar. Jag ville vara hemma, någonstans, med ett gäng festglada människor och vänner. Bara sitta, surra, dricka och skratta. Så blev det inte. Man kan nog räkna på handen de tillfällena som jag skrattade igår.
Dock var jag ensam om att känna så här, för resten av Riddarna tycktes ha en kalaskväll. Jag är glad att jag inte drog ner dem i min skit. Hos dem var stämningen på topp, och jag ville så gärna att det skulle smitta av sig på mig. Men det gick inte, jag kunde bara inte ha roligt.
Så kom tolvslaget, på en gata bland höghusen i Årby. En kram, från Danskungen, och sedan var det inte mer med det. Så mycket snack för en sån ynklig liten stund. Det var väl droppen, kan man säga.
Efter det drog de andra till Harrys, och jag ställde mig i minusgraderna och huttrade i en halvtimme och inväntade skjuts hem till Kungsör. Klockan sex i morse fick jag ett meddelande på telefonsvararen. Det var Danskungen som sluddrade att "klockan nu är sex på morgonen och att de sitter på en efterfest med 1, 2, 3, 456789101112131415 andra människor - det är så det är", som för att poängtera för mig hur jävla grym deras kväll varit. Jag säger grattis till det.
Det är nog rättvist att säga att jag inte är den person jag var för 4-5 år sedan. Den där killen som alltid var fullast och roligast. Jag tycker inte att det där "fullt ös - medvetslös"-festandet är roligt längre. Jag tänker inte vara så larvig och säga att jag blivit gammal - men däremot har jag blivit äldre. Inte så att jag inte tycker att det är kul att svina till ibland, men kanske inte varje gång. En eller två gånger om året räcker nog. Om det gör mig till en tråkigare person...tjae, då får det vara så.
Jag är inte ledsen över att jag tappat intresset för de vilda dagarna, så jag förstår inte varför andra ska vara det. Om de nu är det.
Jag vet inte vad jag hade sett framför mig, men det var inte en lägenhet i Eskilstuna med en massa främlingar. Jag ville vara hemma, någonstans, med ett gäng festglada människor och vänner. Bara sitta, surra, dricka och skratta. Så blev det inte. Man kan nog räkna på handen de tillfällena som jag skrattade igår.
Dock var jag ensam om att känna så här, för resten av Riddarna tycktes ha en kalaskväll. Jag är glad att jag inte drog ner dem i min skit. Hos dem var stämningen på topp, och jag ville så gärna att det skulle smitta av sig på mig. Men det gick inte, jag kunde bara inte ha roligt.
Så kom tolvslaget, på en gata bland höghusen i Årby. En kram, från Danskungen, och sedan var det inte mer med det. Så mycket snack för en sån ynklig liten stund. Det var väl droppen, kan man säga.
Efter det drog de andra till Harrys, och jag ställde mig i minusgraderna och huttrade i en halvtimme och inväntade skjuts hem till Kungsör. Klockan sex i morse fick jag ett meddelande på telefonsvararen. Det var Danskungen som sluddrade att "klockan nu är sex på morgonen och att de sitter på en efterfest med 1, 2, 3, 456789101112131415 andra människor - det är så det är", som för att poängtera för mig hur jävla grym deras kväll varit. Jag säger grattis till det.
Det är nog rättvist att säga att jag inte är den person jag var för 4-5 år sedan. Den där killen som alltid var fullast och roligast. Jag tycker inte att det där "fullt ös - medvetslös"-festandet är roligt längre. Jag tänker inte vara så larvig och säga att jag blivit gammal - men däremot har jag blivit äldre. Inte så att jag inte tycker att det är kul att svina till ibland, men kanske inte varje gång. En eller två gånger om året räcker nog. Om det gör mig till en tråkigare person...tjae, då får det vara så.
Jag är inte ledsen över att jag tappat intresset för de vilda dagarna, så jag förstår inte varför andra ska vara det. Om de nu är det.
Kommentarer
Postat av: K
Välkommen till vuxenvärlden ;)
Trackback
