Jag ska nog lyckas

Premiär för Hellenius hörna ikväll, ett hyfsat upphypat program och jag tillhörde den skaran som såg fram emot det med nyfikenhet. Känslan efteråt var dock lite blandad, minst sagt.
     Det var verkligen pang på rödbetan då första gästen Maria Wetterstrand slängdes in omgående, och det samtalet var ganska tomt och o-roligt. Sedan följde ett par korta sketcher, följt av en busringning till Laila Bagge Wahlgren där David Hellenius låtsades vara Arne Weise som ville prata om sonen, och tillika Idol-deltagaren, Andreas Weise. Lite halvkul, sådär, men man satt fortfarande och väntade på att det roliga skulle dra igång.
     Så kom Henrik Dorsin och Jonas Malmsjö in för en kort och på nytt tom intervju - och sedan var det slut. Som luften ur en ballong och en stor "Jaha..."känsla.
     Nej, det här var ingen kanonstart. Det kanske inte ska vara ett renodlat humorprogram, men innehållet måste vässas avsevärt om jag ska fortsatta titta. Det är ju ett ganska kort program (40 minuter) och konsten är väl att kunna klämma in väldigt mycket på kort tid utan att det känns som att det går i raketfart.
     Men jag måste medge att de Hey baberia-doftande sketcherna var lyckade - speciellt den med Arga Snickaren, den var väldigt rolig.