Om jag ska penetrera Idol lite försiktigt...

Jag ska inte påstå att jag följt årets Idol så frenetiskt - men av det lilla jag sett så tycker jag att det verkar vara den starkaste omgången på länge. Det är inte lika tramsigt och ytligt som tidigare, utan nu finns det ju faktiskt folk som verkligen kan sjunga på riktigt. Efter sex säsonger har de vågat ut ur stugorna. Skönt.
     Men det är inte det som det ska handla om. Jag vill istället avhandla de här sex säsongerna. Vad har hänt? Vad har vi fått fram? Hur har det gått? Jo det ska jag tamejfan berätta.

Om vi börjar med alla vinnarna:

2004 - Daniel Lindström: Vem? Just ja, killen med det orangea skägget som gjorde en fin version av Sarah. Mmm, han har ju tokförsvunnit uppe i Norrland. Det enda man har läst om är ju att han blivit pappa i någon Hänt Extra-tidning. Men vinnarlåten Dreams are coming true är fortfarande bland de bästa. Status: Han är nobody.

2005 - Agnes: En svensk stjärna, om än inte den superstar som många vill få det till, Billboard-ettan till trots. Hon har ju släppt en del och varit med i Melodifestivalen, men hur jag än försöker så kan jag inte nynna på en enda låt. Det enda jag hör är någon som sjunger Release me. Okej låt, men det är dags för någonting nytt. Vinnarlåten Right here right now är också okej. Status: Jävligt snygg, men måste komma med nåt nytt för att inte bli one hit wonder.

2006 - Markus Fagervall: Nej, här har det inte hänt mycket. Vann Stjärnor på isen, men vem fan bryr sig? Syns på premiärer ibland, men det blir nog inget mer av gossen. Vinnarlåten Everything changes var tam. Status: Fake-rocker som lallat sig neråt i branschen.

2007 - Marie Picasso: Var med i Hjälp! Jag är med i en japansk tv-show och Körslaget. That's it. Vinnarlåten This moment var hyffsad. Status: Har hängt kvar i tv, men det måste verkligen hända någonting snart.

2008 - Kevin Borg: Syntes senast i Fångarna på fortet, annars har det varit tyst. Håller på en ny skiva, men jag tror att han snart är bortglömd helt och hållet. Vinnarlåten With every bit of me är den sämsta hittills. Status: Ljummen, på väg mot iskall.

2009 - Erik Grönwall: Floppade solo, nu hoppar han in som sångare i mes-rockbandet Heat. Kommer därmed att förbli anonym. Vinnarlåten Higher var dock den bästa hittills. Status: Inge bra.


Alright, då ska vi kolla vilka det har gått bäst för efter Idol:

Sebastian Karlsson: Började bra, men har sen dalat. Nu syns han i musikalen Grease tillsammans med Marie Sernholt, vilket nog inte är vad han hade räknat med i sina artistiska ambitioner. Har fått svälja sin stolthet och sina principer.

Idol-Ola: Verkade vara en skön snubbe, men det enda jag förknippar honom med nu är att han förbjöd alla att kalla honom för Idol-Ola. Plus att han har en hiskeligt ful frisyr. Har varit med i Melodifestivalen, och
han är väl lite halvhet på marknaden trots att han bara släppt dynga.

EMD: Erik Segerstedt, Danny och den där killen som heter Mattias i den framgångsrika men tokfjantiga trion EMD. Danny har visat att han klarar sig på egen hand, men de andra har mest fått lalla i lekprogram som Körslaget och Let's dance.

Måns Zelmerlöw: Allt som allt har det nog gått bäst för honom. Hyllad programledare, musikalartist, starkt namn i Melodifestivalen, vann Let's dance. Väldigt bred som underhållare och artist, men skulle behöva fler musikframgångar. Hope & glory och Cara mia hör till historien.

Anna Bergendahl: Vann Melodifestivalen, men jag är rädd för att det kommer att bli hennes enda framgång. Hon är för opersonlig i sitt uttryck.

Amanda Jenssen: Har lyckats skaka av sig Idol-stämpeln och är nu ett respekterat namn i branschen. Kan gå väldigt långt och har spottat ur sig två fina skivor. Väldigt egen och väldigt bra.

Tove Styrke Östman: Har någonting på gång och kan bli en artist att lita på. Är på väg att följa Amanda Jenssens fotspår.

Sibel: Har smygit med lite i bakgrunden, och så kommer det nog att förbli. Fick ett litet genombrott i Melodifestivalen, men inte tillräckligt unik för att slå stort.

Darin: Ja, han började ju som en liten talangfull ynglig, men nu har han ju faktiskt vuxit upp. En sak som han får min respekt för är att han släppt hela fem skivor, och alltid med hyffsad framgång. Nu har han dessutom börjat skriva själv, och då har det blivit ännu bättre. Visst, det är kommersiellt radiogodis, vilket jag hatar, men om jag ska lyssna på kommersiell skit - då ska det låta som i låten nedan. Det är, i den genren, bra musik. Darin är kanske den som lyckats bäst med sin musik.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0