Jag kommer aldrig att ta en Markus Larsson-recension på allvar
Jag hade verkligen velat vara i Småland igår. På Hultsfred. På Beady eye. Fy fan i helvete vad jag verkligen ville vara där. Men Berghamns-tripppen var bokad långt innan de var klara, och det var ingenting jag kunde ändra på, faktiskt.
Så såg jag en bild på en blogg från konserten, det regnade och ett hundratal personer stod samlade framför scenen. Blev jag avskräckt? Nej - jag ville verkligen vara där!
Så läser jag tidningarna idag. Expressens Anders Dahlbom skriver "Liammannen har dödat all sväng", och det förstår jag, för den där jävla electronica/hophop-fjanten kan väl ingenting om rock'n'roll. Men det är klart det störde mig oerhört.
Fast inte lika mycket som Markus Larssons recension i Aftonbladet. "Det här är gräsligt, Gallagher", skriver han. Jag fick samla mig för att kunna fortsätta läsa, och jag kokade verkligen inombords efteråt. Jag har haft en del mejl-bataljer med Markus Larsson genom åren när han sågat Oasis, där jag gått rätt hårt åt honom medan han försvarat sig med att han älskade Oasis på 90-talet och att de var anledningen till att han ville bli musikjournalist och flytta ifrån Kiruna till Stockholm - men frågan är om jag ens orkar göra det igen. Markus Larsson är helt enkelt hjälplöst dum i huvudet.
Det är helt okej att inte digga Oasis eller Beady eye - men att påstå att de är trötta och att de saknar bra låtar är ju bara dåraktigt. Även om man jämför med det Oasis som slog igenom 94-95 så kan man inte påstå att Oasis för några år sedan var dåliga eller att Beady eye skulle vara dåliga nu. Det finns inte. Jag kan köpa om man tycker att de inte är lika bra längre - men de är väl för fan i helvete inte dåliga för det?!?!
Nej, Markus Larsson, kan du inte bara försvinna ifrån media och lyssna på nån Prince-låt eller den där Sade-skivan som kom för nåt år sedan som du höjde till skyarna.
Som ett tecken på hans svaghet så kan jag berätta om när han recenserade Håkan Hellströms 2 steg från paradise förra året. Han gillar Hellström, men gav skivan "bara" fyra plus och menade att storhetstiden var över. Nån vecka senare, eller om det var ett par dagar, efter att skivan blivit tokhyllad överallt, så tog Markus Larsson det omdömmeslösa beslutet att göra om recensionen för att där ge Håkan Hellström fem plus istället. Han klarade alltså inte ens av att stå för sin åsikt (dock en dåraktig sådan, även den) och klarade inte av att stå utanför den stora hyllningskören.
Skivan ska ha fem plus, det är inte det som är grejen, det är hans ryggradslösa sätt att skriva recensioner som äcklar mig.
Så såg jag en bild på en blogg från konserten, det regnade och ett hundratal personer stod samlade framför scenen. Blev jag avskräckt? Nej - jag ville verkligen vara där!
Så läser jag tidningarna idag. Expressens Anders Dahlbom skriver "Liammannen har dödat all sväng", och det förstår jag, för den där jävla electronica/hophop-fjanten kan väl ingenting om rock'n'roll. Men det är klart det störde mig oerhört.
Fast inte lika mycket som Markus Larssons recension i Aftonbladet. "Det här är gräsligt, Gallagher", skriver han. Jag fick samla mig för att kunna fortsätta läsa, och jag kokade verkligen inombords efteråt. Jag har haft en del mejl-bataljer med Markus Larsson genom åren när han sågat Oasis, där jag gått rätt hårt åt honom medan han försvarat sig med att han älskade Oasis på 90-talet och att de var anledningen till att han ville bli musikjournalist och flytta ifrån Kiruna till Stockholm - men frågan är om jag ens orkar göra det igen. Markus Larsson är helt enkelt hjälplöst dum i huvudet.
Det är helt okej att inte digga Oasis eller Beady eye - men att påstå att de är trötta och att de saknar bra låtar är ju bara dåraktigt. Även om man jämför med det Oasis som slog igenom 94-95 så kan man inte påstå att Oasis för några år sedan var dåliga eller att Beady eye skulle vara dåliga nu. Det finns inte. Jag kan köpa om man tycker att de inte är lika bra längre - men de är väl för fan i helvete inte dåliga för det?!?!
Nej, Markus Larsson, kan du inte bara försvinna ifrån media och lyssna på nån Prince-låt eller den där Sade-skivan som kom för nåt år sedan som du höjde till skyarna.
Som ett tecken på hans svaghet så kan jag berätta om när han recenserade Håkan Hellströms 2 steg från paradise förra året. Han gillar Hellström, men gav skivan "bara" fyra plus och menade att storhetstiden var över. Nån vecka senare, eller om det var ett par dagar, efter att skivan blivit tokhyllad överallt, så tog Markus Larsson det omdömmeslösa beslutet att göra om recensionen för att där ge Håkan Hellström fem plus istället. Han klarade alltså inte ens av att stå för sin åsikt (dock en dåraktig sådan, även den) och klarade inte av att stå utanför den stora hyllningskören.
Skivan ska ha fem plus, det är inte det som är grejen, det är hans ryggradslösa sätt att skriva recensioner som äcklar mig.
Kommentarer
Trackback
