Årets första sommarkväll
Vilken kväll det blev. Bitvis grym, bitvis lugn och tam, bitvis konstig. Men det samlade intrycket efteråt är att jag hade en bra kväll.
Det var ju först match nere på Runevallen mot Munktorp. Derby, och jag var rejält nervös inför matchen. Men vi började väldigt bra och Munktorp hade väl egentligen ingenting att sätta emot. Så kunde Tordan ge oss ledningen på straff efter 20 minuter, och strax därefter ökade Kallas på till 2-0. Väldigt skönt att ha det med oss till den andra halvleken, där vi började aningen sämre. Men vi spelade upp oss, och Tordan var en stolpträff ifrån att göra årets mål på Runevallen när han bresidade ett inlägg på volley. Och sedan kom det direkt efteråt - baklängesmålet.
Jag tänkte "Inte nu igen, vi kan inte tappa det här", och med dryga 20 minuter kvar att spela så blev jag duktigt nervös igen. Det var knappt så att jag kunde titta. Men så stångade sig Berga fram och rullade in 3-1, och det var en sån förlösande känsla att jag villa springa in på planen. Men det hade nog inte varit så bra.
Blondie Bubble Boy avslutade sedan målskyttet genom att snyggt nicka in 4-1 strax innan full tid - och en grymt skön derbyseger var bärgad. Så underbart!
Sedan var det kväller, och Studenten bjöd på ett välkommet besök. Han, jag och Kaggen drog sedan ner till Snygg-Johans päronhus där lite annat lösaktigt folk hade samlats. Lite kortspel och dricka senare tog taxin oss in till E-tuna där det var "restaurang-festival". Det innebar att alla ställen på restauranggatan hade gått ihop till ett enda stort uteställe där man fick vandra fritt ut och in på alla krogar utan att betala inträde, förutom inträdet till själva området.
Dock blev det som så att vi mest höll oss på gamla Harrys, eller Brasserie le grand som det numera heter. Ungefär samma ställe, fast lite fräschare kanske, och det var väl mest som vanligt. Lite mer folk, bara.
Pigg idé det där, att samla alla ställen för en kväll, och lite dumt att man inte utnyttjade det bättre genom att gå runt mer. Fast då hade man ju tappat bort varandra så det stänker om det, så det blev väl bäst så där ändå.
Och efter förra helgens lilla dryckesäventyr så var jag igår tillbaka till det mer stabila slaget. Jävlar vad perfekt jag var, nästan lite för perfekt kanske? Äh, nej, det blir nog bäst och roligast så - och idag mådde man som vilken morgon som helst. Helt okej.
