End of the day
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - vilken dag! Först jobb, sedan hästridning i Klämsbo, tillbaka till jobbet, möte på kommunhuset, tillbaka till jobbet för stängning, sedan direkt till U-lagsmatch mot Arboga Södra hemma på Centralvallen. Man är rätt mör nu.
Men matchen då. Vi förlorar med 2-1, och även fast jag hatar att förlora i allmänhet, och mot Södra i synnerhet, så är jag ändå rätt nöjd. Vi spelar stundtals väldigt bra, efter förutsättningarna, och det mot ett Södra som sin vana trogen kommer med 5-6 etablerade a-lagsspelare när de ska möta KBK i reservslagsserien.
Alltså, vi börjar jävligt bra de första 20-25 minuterna och tog ledningen med 1-0. Sedan tappade vi som vanligt mot slutet av halvleken, och Södra kan kvittera. Till andra kommer vi ut lite piggare, men så får Södra ett rätt billigt mål där vi går bort oss i försvaret en aning.
Vi kämpar ändå på och kommer tillbaka hyfsat, och när Södra fick en man utvisad så kändes det som att vi skulle orka med en kvittering - men trots ett par fina lägen så ville det sig inte. Tyvärr. Fy fan. Men nej, jag är ändå rätt nöjd. Vi krigar, vi vill, vi försöker, sedan att det inte alltid går som man vill...det får man köpa. Det finns ändå en hunger som jag inte sett i U-laget på många år, och det gör mig oerhört glad.
Men matchen då. Vi förlorar med 2-1, och även fast jag hatar att förlora i allmänhet, och mot Södra i synnerhet, så är jag ändå rätt nöjd. Vi spelar stundtals väldigt bra, efter förutsättningarna, och det mot ett Södra som sin vana trogen kommer med 5-6 etablerade a-lagsspelare när de ska möta KBK i reservslagsserien.
Alltså, vi börjar jävligt bra de första 20-25 minuterna och tog ledningen med 1-0. Sedan tappade vi som vanligt mot slutet av halvleken, och Södra kan kvittera. Till andra kommer vi ut lite piggare, men så får Södra ett rätt billigt mål där vi går bort oss i försvaret en aning.
Vi kämpar ändå på och kommer tillbaka hyfsat, och när Södra fick en man utvisad så kändes det som att vi skulle orka med en kvittering - men trots ett par fina lägen så ville det sig inte. Tyvärr. Fy fan. Men nej, jag är ändå rätt nöjd. Vi krigar, vi vill, vi försöker, sedan att det inte alltid går som man vill...det får man köpa. Det finns ändå en hunger som jag inte sett i U-laget på många år, och det gör mig oerhört glad.
Kommentarer
Trackback
