Jag ska nog lyckas

Ledig igår, ledig idag, ledig imorgon. Det firar jag med ett: yeah, yeah, yeah!!! Inte för att jag vantrivs på jobbet, tvärtom, men detta är den längsta ledighet jag haft sedan jullovet - och det måste man få kunna uppskatta.
      Igår var det chill som en isbit, men idag blir det lite mer action. Började dagen med att åka ut till jobbet för att avtacka min mentor, Gudrun Djärv, som går i pension imorgon. Eller, egentligen går hon väl i pension nästa år, men hon slutar i alla fall på Björkliden imorgon och flyttar upp till sitt kära Dalarna, så därför var jag där idag för att äta lite tårta och dela ut present och så.
      Det är lite vemodigt. Jag gillar Gudrun fruktansvärt mycket, både som människa och som dagisfröken, så det kommer bli lite tomt i jobbtillvaron.
      Gudrun var den som tog mig under sina vingar när jag satte mina första stapplande steg ute vid Gersilla hösten 2005, och jag vill påstå att hon hållit mig där ända till denna dag. Hon har väl lärt mig allt jag kan om att jobba på dagis, egentligen, och alltid varit på min sida och stöttat mig i vått och torrt. Snäll, kompetent och alltid nära till skrattet, så ser jag på henne.
      Jag kommer sakna henne väldigt mycket och alltid vara evigt tacksam för allt hon gjort för mig de här sex åren.