Underbara dagar
Hemma igen, sedan igår kväll. Egenligen skulle vi ha landat i Sverige runt lunch igår - men dimma i München, där vi skulle mellanlanda, gjorde att vi inte fick lyfta ifrån Rom som planerat, så vi blev försenade fyra timmar.
Idag var det jobb som vanligt, och det var okej. Lite trött, men många upplevelser rikare.
Rom var, kort och gott, lika fint och mäktigt som jag hade förväntat mig. En, historiskt sett, gigantisk stad med otroligt mycket vackert och intressant att titta på.
En liten enklare redogörelse:
* Vädret var kanon hela tiden, för att vara höst och slutet på oktober. Temperaturen låg kring 20-21 grader, och vi kunde till och med bada utomhus på hotellet.
* Vi har ätit väldigt gott, om än rätt så enkelt. Pizza och pasta är någonting helt annat i Italien än i resten av världen, om man säger så.
* Boendet var även det kanon. Nej, det var top notch. Jag tänker inte hymla, vi bodde på ett femstjärnigt hotell strax utanför centum, och hotellet gjorde skäl för sina fem stjärnor. Det var rätt och slätt lyx rakt igenom. Bra service, bra transporter, bekvämligheter och behagligheter. Som det ska vara. Det kändes som att allt var helt i sin ordning.
* Matchen mellan Roma och Milan var grym. Det var en otroligt mäktig känsla att stå på Olympiastadion och känna atmosfären och trycket ifrån publilken. Att vi hade kanonplatser mitt på långsidan och att vi fick transport ända fram ingången gjorde inte saken sämre, och när Zlatan även fick göra två mål så blev det grädden på moset - även fast man inte vågade jubla då vi stod omringade av Roma-supportrar.
* Kanske var ändå Colossum, St. Peterskyrkan och det anitka templet Pantheon det allra häftigaste. Det är svårt att förstå hur stort det är egentligen, att stå i en byggnad som Pantheon, som nästan är 2000 år gammal. Och Colosseum, det har man ju bara varit i närheten av i Asterix och filmen Gladiator. Så jävla mäktigt, och det blir bara mäktigare ju mer man tänker på det. Att stå där, som i St. Peterskyrkan, och bara försöka förstå eller känna hur det kunde ha sett ut eller varit för nästan 2000 år sedan...det blir ganska starkt. Så var det i alla fall för mig.
Rom som stad i övrigt var väldigt italiensk och väldigt "storstad", och det fick mig att inse hur mycket jag saknat Italien. Jag har ju varit i Italien sju gånger tidigare, och även fast det då handlat om semesterorter så gick det mesta att känna igen. Själva atmosfären, dofterna, människorna. Italienarna är för jävla härliga, väldigt gästvänliga, hjälpsamma och roliga.
Och stiliga! Såväl män som kvinnor klär sig klanderfritt, och jag kände mig otroligt hemma i sättet som männen klär sig.
Och kvinnorna! Mama mia, det var nästan löjligt. Jag vågar nästan påstå att italienskorna är snyggast i hela världen, i kamp med svenskorna och norskorna. Ja kära nån, det var sannerligen en fröjd för ögonen.
Ja, då har man sett Rom. Jag skulle utan tvekan kunna tänka mig att åka tillbaka - men jag vill nog hellre se Paris, Barcelona, Wien, Budapest, Tokyo och New York först.
Bilder får vänta till imorgon. Det tar alldeles för lång tid just nu, och de finns ändå på Facebook.
Idag var det jobb som vanligt, och det var okej. Lite trött, men många upplevelser rikare.
Rom var, kort och gott, lika fint och mäktigt som jag hade förväntat mig. En, historiskt sett, gigantisk stad med otroligt mycket vackert och intressant att titta på.
En liten enklare redogörelse:
* Vädret var kanon hela tiden, för att vara höst och slutet på oktober. Temperaturen låg kring 20-21 grader, och vi kunde till och med bada utomhus på hotellet.
* Vi har ätit väldigt gott, om än rätt så enkelt. Pizza och pasta är någonting helt annat i Italien än i resten av världen, om man säger så.
* Boendet var även det kanon. Nej, det var top notch. Jag tänker inte hymla, vi bodde på ett femstjärnigt hotell strax utanför centum, och hotellet gjorde skäl för sina fem stjärnor. Det var rätt och slätt lyx rakt igenom. Bra service, bra transporter, bekvämligheter och behagligheter. Som det ska vara. Det kändes som att allt var helt i sin ordning.
* Matchen mellan Roma och Milan var grym. Det var en otroligt mäktig känsla att stå på Olympiastadion och känna atmosfären och trycket ifrån publilken. Att vi hade kanonplatser mitt på långsidan och att vi fick transport ända fram ingången gjorde inte saken sämre, och när Zlatan även fick göra två mål så blev det grädden på moset - även fast man inte vågade jubla då vi stod omringade av Roma-supportrar.
* Kanske var ändå Colossum, St. Peterskyrkan och det anitka templet Pantheon det allra häftigaste. Det är svårt att förstå hur stort det är egentligen, att stå i en byggnad som Pantheon, som nästan är 2000 år gammal. Och Colosseum, det har man ju bara varit i närheten av i Asterix och filmen Gladiator. Så jävla mäktigt, och det blir bara mäktigare ju mer man tänker på det. Att stå där, som i St. Peterskyrkan, och bara försöka förstå eller känna hur det kunde ha sett ut eller varit för nästan 2000 år sedan...det blir ganska starkt. Så var det i alla fall för mig.
Rom som stad i övrigt var väldigt italiensk och väldigt "storstad", och det fick mig att inse hur mycket jag saknat Italien. Jag har ju varit i Italien sju gånger tidigare, och även fast det då handlat om semesterorter så gick det mesta att känna igen. Själva atmosfären, dofterna, människorna. Italienarna är för jävla härliga, väldigt gästvänliga, hjälpsamma och roliga.
Och stiliga! Såväl män som kvinnor klär sig klanderfritt, och jag kände mig otroligt hemma i sättet som männen klär sig.
Och kvinnorna! Mama mia, det var nästan löjligt. Jag vågar nästan påstå att italienskorna är snyggast i hela världen, i kamp med svenskorna och norskorna. Ja kära nån, det var sannerligen en fröjd för ögonen.
Ja, då har man sett Rom. Jag skulle utan tvekan kunna tänka mig att åka tillbaka - men jag vill nog hellre se Paris, Barcelona, Wien, Budapest, Tokyo och New York först.
Bilder får vänta till imorgon. Det tar alldeles för lång tid just nu, och de finns ändå på Facebook.
Kommentarer
Trackback
