Äntligen festival!

På många sett har det varit två makalösa dagar. Jag har verkligen fått visa mig på styva linan och visat att när "Charles in charge" så går det rätt bra det också. Men på många sett har det varit två energitömmande dagar.
      Idag när jag kom hem var jag helt zonkad. Tom, hopplös och mer död än levande. En zombie.
      Därför är detta nu en underbar känsla. Jag står inför fem lediga dagar. Fem dagar av, förhoppningsvis, fred, kärlek och glädje.
      Imorgon åker vi till Peace & love, och jag kan inte beskriva hur skönt det ska bli. Att komma bort. Att göra ingenting. Att göra allting. Göra nåt annat. Ha roligt, helt enkelt.
      Jag hoppas verkligen att vädret är på våran sida. Mer ofta än sällan, i alla fall.
      Men just nu; packnings-ångest. Vill packa för en månad.
      Skit samma, imorgon är det jag, Roxette, Magnus Uggla och Lars Winnerbäck. Och ett jävla härligt sällskap till det.
      Hej på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0