Inlägget som aldrig blev skrivet
Var hos Jag-älskar-ljus-mannen i torsdags. Det var ju kvartsfinal i hockey-VM, Sverige vrs. Tjeckien, och sånt tittar man inte på ensam.
Det var upplagt för svensk seger. Dels för att vi hade ett namnkunnigt lag och redan hade slagit Tjeckien en gång i turneringen - men mest för att media redan hade placerat Sverige i en final mot Finland.
Och så blev det förlust och fiasko. Eller? 16 NHL-proffs säger mig ingenting. Joel Lundqvist, Frölunda, däremot. Där har vi en spelare som verkligen hade behövs i denna match.
Men det är ändå drygt att förlora med 29 sekunder kvar. Då är det nästan skönare att förlora med 7-0.
Nåväl, det var deppigt ett tag, men sedan blev det muntrare. Efter New Boys nitro. Holländsk komedi. Herre min körs en sån gãlen film! Bitvis genialiskt rolig, bitvis absurd.
Det var längesen jag skrattade så mycket åt en film, och det var härligt att få uppleva det igen. Den där känslan av att bli överrumplad och förvånad, komiskt sett. Dock höll det bara i dryga 40 minuter, sedan blev det för mycket upprepning, men allt som allt var det en väldigt rolig film.
Jag misstänker dock att det kanske bara är jag och Jag-älskar-ljus-mannen, och möjligtvis Lillebror, som tycker att detta är roligt.
Aja, det var ingenting speciellt egentligen, men jag kände ändå att detta var någonting som jag ville ha sagt, och som jag borde ha sagt redan då, i fredags, dagen efter.
Det var upplagt för svensk seger. Dels för att vi hade ett namnkunnigt lag och redan hade slagit Tjeckien en gång i turneringen - men mest för att media redan hade placerat Sverige i en final mot Finland.
Och så blev det förlust och fiasko. Eller? 16 NHL-proffs säger mig ingenting. Joel Lundqvist, Frölunda, däremot. Där har vi en spelare som verkligen hade behövs i denna match.
Men det är ändå drygt att förlora med 29 sekunder kvar. Då är det nästan skönare att förlora med 7-0.
Nåväl, det var deppigt ett tag, men sedan blev det muntrare. Efter New Boys nitro. Holländsk komedi. Herre min körs en sån gãlen film! Bitvis genialiskt rolig, bitvis absurd.
Det var längesen jag skrattade så mycket åt en film, och det var härligt att få uppleva det igen. Den där känslan av att bli överrumplad och förvånad, komiskt sett. Dock höll det bara i dryga 40 minuter, sedan blev det för mycket upprepning, men allt som allt var det en väldigt rolig film.
Jag misstänker dock att det kanske bara är jag och Jag-älskar-ljus-mannen, och möjligtvis Lillebror, som tycker att detta är roligt.
Aja, det var ingenting speciellt egentligen, men jag kände ändå att detta var någonting som jag ville ha sagt, och som jag borde ha sagt redan då, i fredags, dagen efter.
Kommentarer
Trackback
