Jag ska nog lyckas

Jag har börjat på en skrivarkurs. Det är på distans via folkhögskolan i Österlen, och den håller på året ut. Hoppas att den ska utveckla mig och kicka igång skrivarlusten igen.

       Förra veckan drog det igång med första skrivuppgiften, som var "Miljöbeskrivning", och när den väl var inlämnad så fick de andra i min grupp läsa och sedan komma med respons.

       Jag hade planerat lite dåligt, och saker kom emellan, så därför satte jag mig och började skriva klockan 12 i måndags - och deadline för att lämna in texten var klockan 15 samma eftermiddag. Men det gick skapligt, det mesta kom direkt när jag väl satte mig ner och började skriva, och jag hann färdigt med en kvarts marginal. Efteråt var jag hyffsad nöjd med texten, fast när jag läste om den igen några dagar senare så kände jag mig inte lika nöjd. Nåväl.

       Responsen var ändå övervägande positiv, och de andra verkade gilla mitt sätt att skriva på. Fast det vet man ju aldrig, ibland kan det vara svårt att vara brutalt ärlig - speciellt också eftersom det var första responsen för oss alla. Men det är klart att man fick lite kritik också, vilket jag vanligtvis har väldigt svårt för när det kommer till min skrivning. En del hackade på att jag hade för mycket styckeindelning - och det kan jag köpa, det kan jag ta till mig. Men när det började ifrågasättas varför jag på två ställen upprepade samma mening inom samma stycke - då började jag grymta. Det var ju helt medvetet ifrån min sida, den upprepningen, för det var just det som skulle lyfta stycket.

        Ja ja, det är ju meningen att man ska få höra lite kritik för att utvecklas, så det är väl bara att tugga i sig. Själv hade jag varit lite len i tonen min respons på de andras texter, exempelvis hade jag satt ut smileygubbar efter viss kritik, för att inte gå ut för hårt i början. Dock hann jag läsa responsen på min text innan jag skickade in min respons på de andras texter - så dom där smileygubbarna försvann fort så inåt helvete efter att jag läst deras respons.

        Men jag blir inte tjurig eller arg. Inte någon längre stund i alla fall. Bara mer taggad. Nästa uppgift är "Personporträtt" - och då jävlar ska det inte finnas något nämnvärt att klaga på!