Jag ska nog lyckas

Det var en ovanligt svag inledning på Melodifestivalen denna årgång. Jag menar, det brukar ju aldrig vara superbra - men i år var nog alldeles särskilt svala bidrag som sjöngs ut i den första deltävlingen.

        Jag gillade Cookies'n'beans Kempe-dänga, och Eric Gadd var okej. Resten var verkligen dåligt. Med ett undantag - Anna Järvinen. Hon var sagolikt bra, precis som jag hade hoppats på. Låten hon sjöng var ju nämligen skriven av Hästpojken-Martin Elisson och Håkan Hellströms vapendragare Björn Olsson. Då kan det ju rimligtvis inte bli dåligt, och mina förväntningar infriades med råge. Att Porslin inte gick vidare gör inget - jag är bara glad att ha fått en ny medlem i min låtfamilj.

        Men i övrigt var det som sagt blekt, och det får vi nog vänja oss vid. Det blir nog ett mellanår för Melodifestivalen. Anledningen är enkelt - vi anordnar ju Eurovision i år. Vi vann förra året, och inte fan vinner vi i år på hemmaplan, så jag tror helt enkelt inte att Björkman och Co ansträngt arslet av sig för att hitta en ny Euphoria-succé.

         Faktum är att jag inte alls skulle bli förvånad om det var vinnaren vi hörde igår, i form av Yohio.