Brinner
Så som en vårdröm mitt i december
går jag och väntar på ett liv som aldrig händer
Och jag samlar bilder här under min färd
En färd som jag inte själv har valt
har inte börjat men med min tid har jag betalt'
Och jag hoppas min tid blir någonting värd
En dag såg mamma på sin lilla son
hon sa: "Jag tror du måste bort härifrån.
Men du får lova komma hem, lille vän"
Ja jag lovar komma hemåt igen
Samma bänkar på skolgården
som när jag blev kär första gången
Och Häggen-sånger gick sen i moll
för allting spelade sån jävla roll
Vi 86:or var en blandad sort
någon försvann, andra kom bort
Och vi visste att lyckan fanns
här där vi stod eller annanstans
Det finns en plats som jag aldrig sörjer
men jag kan undra varför kärleken dröjer
Om du hör, jag är hemma
igen lite äldre, men jag brinner än
Och det är inte sant att allt jag sa var sant
haft tid att tänka för vägen uppåt var brant
Om du vill kan jag ljuga igen
för nu vet vi båda sanningen
Mamma sa "Du måste bort härifrån.
Den tid du saknar vara bara ett lån"
Vissa stunder kommer aldrig igen
som den känslan av att hitta hem
Samma färger på skolgården
när barnaår blev ungdomen
Vi visste och vi brann
så som bara unga kan
Vi 86:or blev en blandad sort
några blev kvar, andra ville bort
Och vi trodde att kärlek fanns
nånstans där ute hade hjärtat en chans
Ja jag brinner, jag brinner igen
ja jag brinner, jag brinner äntligen
Samma tankar förbi skolgården
ett litet barn förvandlad till vuxen
Vi såg drömmen och vi brann
lika mycket som vi inte vann
Vi 86:or är en blandad sort
och det som var känns så långt bort
Och jag tror att allting går
som en decemberdröm när det är vår
