Jag ska nog lyckas

Jag har ju blivit av med min lille vän under näsan, ovan läppen. Drygt ett år fick den hänga där, tills det att jag kände att "Nej - vi behöver en paus".

        Nu försöker vi bygga lite kindvärmare istället. Ett tag. Vi får se. Det hänger lite på håret, hur länge jag känner att jag vill vara i mods-läge.

 

 

Sommar har blivit höst - och jag gillar det än så länge. Det är bra luft. Fina färger. Lite dovt och mystiskt, så där.

        Men herre min körs vad lite jag har skrivit om...saker! Jag tycker inte om det - min lathet. Jag ska bättra mig - JAG LOVAR - med start imorgon. Ett inlägg om dagen, minst. Även om det bara handlar om att jag åt två potatisar, istället för min vanliga tre potatisar, på skollunchen på jobbet.

         Annars känns det som att det händer någonting hela tiden - utan att någonting egentligen händer. Jag jobbar, pluggar, äter, spelar fotboll och sover. Igen, igen och igen. Och igen. Men det var en bra sommar, så man får leva på det.

         På jobbet är det roliga, men intensiva, dagar. Jag trivs väldigt bra och känner att jag utvecklas hela tiden på många olika plan.

         I plugget har vi snart avverkat första delkursen - Utveckling, lärande & dokumentation. Det är bara hemtentan kvar, som ska in om några dagar. Sedan börjar nästa delkurs på torsdag. Även här är det intensiva dagar med mycket litteratur, men det känns ändå bra och...ja, utvecklande. Har en underbar arbetsgrupp med fina människor, och det underlättar enormt. Det är bra trivselfaktor på det sättet.

         I fotbollen så har vi haft en positiv höst där segrar och poäng mot topplagen har avlöst varandra. Tills igår, då vi mötte bottenkonkurrenten IK Franke. Seger där och vi hade skaffat oss ett utmärkt läge inför sista matchen nästa helg, då en seger mot Ludvika skulle innebära nytt kontrakt i division 3. Dessvärre förlorade vi mot Franke med 3-1 efter en mindre bra insats av oss, vilket innebär att det blir ångestspännande nästa helg. Vi måste vinna, samtidigt som Munktorp och Franke förlorar, för att kontraktet ska vara klart. Om vi vinner så har vi nog säkrat kvalplatsen åtminstone, men om vi tappar poäng så kan vi bara hoppas att de andra resultaten går våran väg. Nytt kontrakt, kval eller nedflyttning - det är vad som står på spel nästa helg. Underbart om man gillar dramatik! Vi får se om jag vågar titta.

Hoy! Det var inte igår. Hur står det till? Här är det bara bra. Eller okej. I'm still standing.

        Skolan har dragit igång igen, sedan en vecka tillbaka, och nu är jag inne på termin 2 av förskollärarutbildningen. Känns skönt att ha avverkat en termin, då man nu inte känner samma omotiverade stress och press som i början av första terminen. Man är lite mer strukturerad. Lite mer inne i det. Därmed inte sagt att det är mindre att göra. Kanske snarare tvärtom. Eller också är det baksmällan ifrån sommarlovet som pratar.

         Annars har jag ju jobbat sedan slutet på augusti, inom skolan i Förberedelseklassen. Där har det varit att göra. Många nya elever, och fler ska det bli. Härligt och utmanande, men krävande. Men jag gillar det och jag trivs väldigt bra.

         Att kombinera jobb och plugg har också varit krävande. Huvudet har varit...tungt. Rörigt. Men de' ä' bar' å' åk'. Så länge man inte slappnar av går det bra - och sen när man väl får slappna av, emellanåt, så är det jävligt skönt.

         Och fotbollen har gått bra för KBK, tackar som frågar. Vi har ju börjat vinna! Tre segrar och en oavgjord på de senaste fyra matcherna mot tre topplag - där 3-1-segern mot Köping SÅKLART smäller högst. Vilken-jävla-känsla. Derby är alltid derby och kommer alltid att vara derby tills derby inte längre är derby. Och sedan öltältet i Kungsör på det. Årets, på förhand, roligaste kväll blev i efterhand...riktigt jävla rolig. Trevligt folk, glädje, bra musik, dans och efterfest. Galet bra kväll/natt.

          Och imorgon är det match igen. Serieledarna Örebro Syrianska borta. Blir en tuff nöt, men absolut inte omöjlig om vi fortsätter på den väg vi påbörjat.

          Är sommaren slut? Njaaaääääeeee...men det är nog slutet på outrot vi hör. Ett väldigt vackert sådant.