Jag ska nog lyckas

Jag ser dig

jag faller

du har mig

i dina händer

Det händer

som stjärnor

som faller

Jag ber dig

att se mig

nån gång

och för alltid

vill inte komma ner

 

För utan ett mörker finns det inget ljus

utan alla drömmar finns det ingen verklighet

Jag är redo att börja nu

 

Det skaver, det skakar, det är vilset

och jag är lika rädd som du

Men vi har inget att oroa oss för

vi är bara barn

och vår drömfångare har oss nu

 

Vi flyger

i tystnad

över en värld

som lyssnar

Vad vill vi

vart ska vi

var är vi

vad har vi

 

Vi hittar en plats i en värld av ruiner

där gatlampor försöker lysa upp ett mörker av ingenting

Vi kan inte vända nu

 

Det blåser, vi fryser, vi är ensamma

och det känns som att vi aldrig kommer att vakna

Men ta min hand och bestäm hur vi vill ha det här

det är du och jag

och vår dröm finns här och nu

 

Är du

redo

jag väntar

Är du redo

jag är redo

om du blundar

 

(...)

 

***Lucid dreaming. Redy for take off.***

 

(...)

 

Andas

Öppna upp din hemliga dörr

där bara du kan vägen

Gå så långt som du vill

Färga allt omkring dig

Låt inget mörker ta dig

Gå så sakta att du ser allt

Gå så sakta att du minns det

Gå så nära att du kan känna det

Dela med dig av dina tårar

till floder och norrsken

Lämna inget kvar till sorger

Det bästa har inte hänt än

Livet väntar på dig

Glöm inte bort det längs färden

Tänd ett ljus och låt mig veta

vägen till dina drömmar

Redan november. Snart jul. Sommar. Snart november igen. Vad händer egentligen? Det är som att september och oktober aldrig fanns. Fast det gjorde de ju. Jag kanske inte hade tid att tänka efter för att jag var upptagen med att leva? Eller så har jag inte tid att leva, bara bråttom att dö.

         För det är ju fortfarande så att det bara är plugg och jobb just nu. Och fotboll, för även om vi har ledigt nu så kommer jag förmodligen ganska garanterat absolut att börja med den frivilliga inomhusträningen snart. Men det är väl gött att ha något att göra, I guess.

         Halloween kom och försvann. Lillebror var hemma, och det var ju super. Lördagskvällen spenderades först hemma hos Kocken, och sedan drog de andra vidare till en fest hemma hos efterfestarna vid Åsen. Inte jag, då jag hade tentaskrivning dagen efter. Igår alltså. Det gick verkligen sådär. Jag har ingen aning om det jag skrev motsvarade uppgiften - och det känns som att jag kommer närmare och närmare mitt första Underkänt för varje tentaskrivning. Bara hoppas att det går den här gången också.

         Att skippa festen kändes till en början ganska okej. Sedan när det var dags för de andra att gå dit så kändes det inte lika bra. Jag var inte redo att stänga baren än, men jag är ändå nöjd över mitt beslut - för om jag hade hängt med hade jag antagligen inte fått ur mig en vettig stavelse igår. Dock kändes det surt i efterhand, när man fick höra det berömda "snacket" efteråt. Nåväl, det kommer väl fler fester. Eller?

 

Till sist...

         ...att Beady Eye lägger ner gör mig väldigt bedrövad. Vad händer nu? Vad är nästa grej för Liam Gallagher? För det blir väl en nästa grej? Och varför la de ner? Inget tjafs, va? Hur blir det då med Oasis? Vi börjar ju närma oss 2015 och 2016, som är 20-årsmarkeringar för (What's the story) Morning glory samt Knebworth-spelningarna. Kräver svar!

         Däremot ser jag mycket fram emot Angels & airwaves kommande släpp - The Dream Walker. Det känns som att det kan vara svaret, eller bekräftelse, på allt det fascinerande och magiska jag tänker kring drömmar, stjärnorna och det luddiga landet mellan fantasi och verklighet.