Jag ska nog lyckas

       Livet är bra, tycker jag. Så bra det kan bli. Eller...det finns säkert jävligt mycket jag skulle kunna göra för att må ännu bättre - men jag har väl ingenting direkt att klaga över.

       Tredje terminen i plugget rivstartade med en delkurs i matematik. Inget jag gjorde vågen för. Fy satan vilket skit, rent ut sagt. Allt är bara ångest inom detta ämne för mig, det finns liksom inte ett uns av glädje som hoppar till i kroppen när jag tänker på matte. Det är sedan gammalt. Nåväl, nu är det snart över. Har betat av en muntlig redovisning, och nu är det bara hemtentan kvar. Förhoppningsvis. Kan jag faktiskt bli så att jag blir underkänd för första gången, det är inte alls helt otroligt, och då hänger ju skiten kvar ett tag. Låt detta inte hända mig.

        Nästa delkurs handlar om barns språkutveckling. Känns mer som min hemmaplan.

 

Och fotbollen rullar på. Tung period nu, som vanligt denna tid på året - fast kanske tyngre än vanligt ändå. Det känns...okej. Finns mer att ge, men jag är positiv inför framtiden. Förhoppningsvis kan det bli en väldigt trevlig säsong på mer än ett plan. Vi får se. Jag ska verkligen ge det ett försök.

        Träningsmatcherna drar igång nästa helg med bortamöte med Eskilstuna Södra. Återstår att se om man blir uttagen, då vi är fantastiskt många in truppen för tillfället, och jag antar att vi kommer att gå runt på folk så här i början, så att alla får chansen.

 

Jamen, nämen, det var en rätt jobbig start på 2015. Mycket ångest, främst tack vare plugget. Kanske enbart. Men det släppte lite efter den muntliga redovisningen förra veckan. Sedan drog vi - jag, KåGe, Påven och Templer - upp till Uppsala och Lillebror. Det blev en jävla helg det! Rensning av systemet, kan man säga, och nya minnen att lägga på banken. Sådana upptåg behövs verkligen emellanåt, så att man inte tappar galningen inom sig. Hen behöver luftas då och då, det är jag övertygad om.

         To be continued på den fronten, hoppas jag.

 

Du är mer

än alla stjärnor

som jag ser

Du är gräset när jag var 5 år

du är bilden av allt som var igår

 

(Som en film)

 

Du finns till

för dom som tror på godhet

som jag vill

Du är en plats som inte längre finns

och den platsen är det första som jag minns

 

(Så ensam)

 

Jag har gått

som en strykande dagdröm

velat förstått

Vad är det som spelar någon roll

om hjärtat och livet går åt olika håll

 

(Du visste)

 

Det finns dom

som vägrar att inse

se bortom

För det finns så mycket att vara rädd för

om vi inte kan tolka det som stör

 

(En mardröm)

 

Jag är en "vi tar det imorgon"

för jag vill tro på det

Att livet är så mycket mer

än det lilla vi vet

Jag är en "vill tro på allting"

för att verkligen vara säker

att alla svarta hål

bara är ljuset som läker

 

Försvinn inte

kom lite närmare

Du har mer att ge

än ett sista kliv

 

Ta min hand

gråt en flod och följ den hem

Jag är där

dina ögon öppnas

 

Släpp aldrig

jag kan hålla så länge du vill

Om du finns

en dag till

 

Dö inte

jag har inte sagt allt än

Det kommer att ta

ett helt liv