Jag ska nog lyckas

 

 

 

Så var det förra veckan, som blev nästan en hel vecka uppe i Västanhed. Har nog aldrig varit där uppe så länge i sträck. Men det var så jävla underbart. Sol och bad varvat med arbete på gården. Sällskapsspel, båt-turer och fiske var även det inslag under veckan, och för första gången i mitt liv fick jag en gädda. Inte mycket att äta, men det kändes som nåt man måste ha gjort i livet. Lillebror däremot fick en ganska bra aborre, men då vi trodde att den inte skulle uppskattas på matbordet så slängde vi tillbaka den. Det skulle vi inte ha gjort. Far blev, milt sagt, bitter när vi berättade om detta.

        Mellan Berghamn och Västanhed hann vi även klämma in en festkväll med bland andra Påven och Vampyren hemma hos Kaggen, vilket var oerhört skojigt. Han var måhända skäggigare än sist, Vampyren, men samma gamla älskvärda tjomme.

        Nu har fotbollen dragit igång igen, vilket innebär att man får operera lite mera på hemmaplan - men sommaren och lovet lever än i allra högsta grad. Kan inte minnas när det var så här varmt så här länge senast. Kan det ha varit sommaren 94?

        Nåväl, första träningen var i måndags, och redan ikväll kör vi första träningsmatchen inför serieomstarten. Tiil min stora glädje hittade jag ett par antika fotbollsskor på en liten sportaffär på vischan. Såna där Adidas-dojjor som dem gjorde förr i tiden, ni vet 10-15 år sedan. Just den här skon köpte jag aldrig då, även fast Beckham körde med den i Real Madrid, för jag gillade inte färgerna. Men nu älskar jag dem, bara för att det är så klassiskt. För mig. Hatar verkligen dagens skor som ser ut som skit och håller i en halv säsong. 

        Alrightythen, Citys juniorer står för motståndet ikväll och alla spelare i truppen ska luftas. Heja!

 

 

Direkt efter Halmstad åkte jag upp till mitt kära Berghamn med Storebror Thomas, Brorson Erik och Brorsdotter Freja. Det var liksom bara hem och packa om och köra vidare.

       Mycket bättre väder än vi hade då kan man nog inte få, Höga kusten levererade verkligen. 25 + varje dag nästan och solen glittrade längs vattenytan på Bottenhavets vatten som letat sig in i viken.

       Utöver en utflykt till Himlabadet i Sundsvall så höll vi oss mest hemma. Ett dopp i det svalkande havet, grillkvällar på altanen, fotbolls-VM, lite (mycket) jobb med trimmern på gården och en massa kvalitetstid med mina älskade brorsbarn kan väl sammanfatta veckan på ett ungefär.

 

 

 

 

Tre semesterveckor har det varit. Har typ inte varit hemma heller på lika lång tid, känns det som.

        Det började med Halmstad och Tylösand på Crono camping vecka 27. En jävla fin vecka med grabbarna - Kaggen, Lillebror och Kocken. Vi hade ju inte lika varmt som det varit de senaste veckorna - men nog hade vi fint ändå och slapp regn, sånär som på en dag, vilket inte gjorde någonting då vi var rätt slitna.

         Annars var det som det brukar - strandhäng, fotboll på gräsmattan, gitarr, trevlig sällskap, Leifs lounge, skratt, after beach med Haaks, Måndagsklubben, öltältet i centrum, blod, pastavagnen på torget, pilsner, klantigheter, dåliga magar, kärlek och Mårtenssons.

         Detta var sjunde svängen till Halmstad, och jag hoppas att det inte var den sista. Lättnaden över att komma hem är aldrig lika stark som tomheten och saknaden som infinner sig ganska snabbt därefter.