Ägd

Så var vi här igen. Du och jag, 20 januari. Våra första år var bra, då såg jag fram emot dig. Nu...ska jag i ärlighetens namn säga att jag försöker undvika dig. Men du är svår att bortse. Även om jag springer förbi dig, blundar eller glömmer bort dig så drabbar du mig. Jag är på grund av dig.
         Men det har väl varit en bra dag. Lugn. Vanlig. Tisdag-ig. Lite mer aktivitet på mobilen än vanligt, och det är ju trevlig. Roligt att folk vill göra sig besväret att uppmärksamma mig. Det ju andra tider nu förvisso, med social medier och allt - men likväl är det trevligt.
         Och jag hade nog bestämt mig innan för att inte låta mig sänkas. 29 år. Förra året trodde jag nog att det skulle kännas för jävligt idag - men jag låter det inte hända. Inte så pass, åtminstone. Jag sparar på det. Skjuter upp det. Tar det nästa år. Då kör vi deluxe-versionen av ångest istället.

2015

God fortsättning! I guess... Femton dagar in på det nya året. Redan. Bäst att passa på att skriva innan det är nyårsafton igen.
        Helt okej nyårsfirande i år/förra året. Vi började i Köping, i ett hus längs Ullvibackar. Svägerskans kompis. Det var jag, Lillebror, Kaggen och sedan en massa damer. Trevligt. Tolvslaget räknades ner på torget nedanför kyrkan i Köping - och sedan bar det av hemåt för nattsudd hos Bulan. Punkt.
        Därefter då? Ja...det var många jazziga dagar. Tog ett tag att komma tillbaka ifrån jul-lunken. Det är kanske först nu, efter en vecka. Först var man tillbaka på jobbet den 8:e, sedan var det tillbaka till plugget för andra terminens sista träff den 9.e, varpå fotbollen drog igång - och sedan skulle det pluggas till den andra terminens sista hemtenta som lämnades in igår. Ooh-jah!
        Jag hade mycket dåligt disciplin under julledigheten. Tänkte innan att nu får jag mycket tid att läsa litteratur till plugget och förbereda mig inför tentan. Mmm. Blev en raketskrivning igår, kan jag meddela. Sju sidor på nio timmar. Blev det bra? Fuck knows. Det som talar emot är att det gick lite för enkelt och kändes lite för bra. Det är inget bra tecken. Tidigare har jag känt att det gått tungt och varit självkritisk - och då har det gått bra i slutändan. Så nu, bara för att det kändes bra, så kommer jag väl att få underkänt. Nåväl, den ångesten får vänta några veckor.
         Annars då? Jo, tredje terminen drar igång nästa vecka. Det pratas om nya arbetsgrupper. "UNDERBART!" skrek jag verkligen inte rakt. Fy fan i helvete, säger jag. V-I-L-K-E-T J-Ä-V-L-A KÄBBEL!!!! Och sedan matematik, dessutom. Nåväl, den ångesten får vänta en vecka.
 
 
 

RSS 2.0