E-tuna export
Hyllningskörerna till Kent tycks aldrig sluta. Visst är det ett bra band, men gossarna ifrån Hagnesta är ju utan tvekan Sveriges mest överskattade band. No fucking doubt at all.
Att Kent samlar in femmor och högsta betyg i vartannat andetag är ett mysterium utan dess like. En gång - en gång - tycker jag att det har varit befogat, och det i form av deras album Vapen & ammunition som kom för några år sedan. Även om inte jag tycker att det är ett mästerverk så kan jag förstå att folk tycker det. Men när albumet efter det, Du & jag döden, kom och fick nästintill högsta betyg, samtidigt som senaste skivan Tillbaka till samtiden hyllats till fotknölarna - då är det fan nåt som är fel.
Du & jag döden är en deppig och vemodig samling skit, och nya skivan har endast två låtar som går att lyssna på i form av singeln Ingenting och Columbus. De två låtarna hör till gruppens finaste stunder, men i övrigt luktar det soptunna om hela skiten.
Trots det tävlar media i att dela ut de fetaste superlativen till gruppen. Mystery.
Men det som är det allra märkligaste är att jag själv sitter här med så gott som alla Kents skivor i min skivsamling, så även jag har alltså dragits in i den här hysterin kring Sveriges mest överskattade band. Därmed inte sagt att jag tycker att skivorna är bra, men lik förbannat finns skivorna där prydligt uppradade under etiketten "K".
På min topp-100-lista över världens bästa låtar, som jag håller på och fastställer och så småningom kommer att presentera på den här sidan, så rymmer möjligtvis en Kent-låt - och den kommer inte att hålla till på den övre halvan.
Bättre än så är inte Sveriges mest överskattade band.
För övrigt så följer jag just nu med spänning EM-lottningen på TV 4 för att se vad Sverige kommer att ställas inför nästa sommar. Jag har en olustig känsla som säger att vi kommer att få en blytung lottning, vet inte varför.
Fortsättning följer...
Att Kent samlar in femmor och högsta betyg i vartannat andetag är ett mysterium utan dess like. En gång - en gång - tycker jag att det har varit befogat, och det i form av deras album Vapen & ammunition som kom för några år sedan. Även om inte jag tycker att det är ett mästerverk så kan jag förstå att folk tycker det. Men när albumet efter det, Du & jag döden, kom och fick nästintill högsta betyg, samtidigt som senaste skivan Tillbaka till samtiden hyllats till fotknölarna - då är det fan nåt som är fel.
Du & jag döden är en deppig och vemodig samling skit, och nya skivan har endast två låtar som går att lyssna på i form av singeln Ingenting och Columbus. De två låtarna hör till gruppens finaste stunder, men i övrigt luktar det soptunna om hela skiten.
Trots det tävlar media i att dela ut de fetaste superlativen till gruppen. Mystery.
Men det som är det allra märkligaste är att jag själv sitter här med så gott som alla Kents skivor i min skivsamling, så även jag har alltså dragits in i den här hysterin kring Sveriges mest överskattade band. Därmed inte sagt att jag tycker att skivorna är bra, men lik förbannat finns skivorna där prydligt uppradade under etiketten "K".
På min topp-100-lista över världens bästa låtar, som jag håller på och fastställer och så småningom kommer att presentera på den här sidan, så rymmer möjligtvis en Kent-låt - och den kommer inte att hålla till på den övre halvan.
Bättre än så är inte Sveriges mest överskattade band.
För övrigt så följer jag just nu med spänning EM-lottningen på TV 4 för att se vad Sverige kommer att ställas inför nästa sommar. Jag har en olustig känsla som säger att vi kommer att få en blytung lottning, vet inte varför.
Fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback
