Jag ska nog lyckas

Redovisningen av mina frisyrer genom åren fortsätter. Förra veckan var det 2002-looken - nu skruvar vi fram klockan till hösten 2003...







Så tänkte jag: Efter ett tag tröttnade jag på min mitt rock'n'roll-hår, och effekten av det blev att jag rakade av allting. 
        En av anledningarna till att jag tröttnade var för att det som började som min och "Barrets" grej hade nu blivit allas grej. Alla i min omgivning började spara ut håret. Torpa-sonen fick till en imponerande kalufs kommer jag ihåg, och till och med Jag-älskar-barn-mannen började bli långhårig. Hans hår var dock inte lika imponerande...
       Lugn - jag menar inte att det var tack vare mig som alla började spara ut håret, nej nej. Men jag var en av de första, och när nu varenda jävel skulle vara långhårig - ja, då var det inte lika roligt längre.
       Följden blev alltså att jag gick motsatta vägen - jag tog fram rakapparaten. Efter lite mer än en sommar så såg håret ut som bilden ovan. Jag lät helt enkelt håret växa igen utan någon direkt baktanke. Jag väntade väl på en idé till nästa frisyr, kanske.
       Resultatet ovan är ju inte något mina stoltaste ögonblick - men kom ihåg att vid just denna fotografering så hade jag keps-frilla!!
       Jag hade nämligen glömt bort att vi skulle ta skolkort.