Värsta grymma språket, jao'

Nu har jag rotat igenom alla mina gamla svenska-uppsatser, och det var både kul och häpnadsväckande. När jag läste alla omdömen jag fått så finns det en fras som ständigt återkommer, nämligen: "Fantastiskt språkhantering" - och det roliga är att det är fyra olika lärare som alla skrivit det upprepade gånger.
      Det måste med andra ord vara en av mina starkaste egenskaper när det kommer till skrivandet - och det kan också förklara en del betyg jag fått. För när jag läste igenom allt gammalt så tyckte jag att mycket av det jag skrev var ren skit - men ändå hade jag fått MVG, och omdömet "Utmärkt språkhantering." Kanske att jag levde mycket på det.
      Ironiskt nog så fick jag bara VG på en text som jag än idag hävdar är det bästa jag någonsin har skrivit. Det bevisar ju bara att ingen förstår mig.
      Jo, en person förstod mig. Onni Takala. Min sista svenska-lärare, i Svenska C. Han hajade hur jag fungerade i mitt skrivande, och faktum är att han på allvar tyckte att jag skulle bli kåsör.
      Jag kommer aldrig att glömma vårat betygsamtal inför studenten. Det var kort men starkt. Han började med att säga: "Jag har lite problem med ditt betyg, jag vet inte riktigt vad jag ska sätta." Jag fick panik och höll på att svimma, jag hade ju haft MVG i Senska ända sedan åttan på högstadiet och hade bara fått bra omdömen i Svenska C. Han fortsatte: "Jag vet inte om jag ska sätta MVG+ eller MVG++" Han skrattade. Jag började andas igen.
      Onni Takala - min mentor, för en kort period.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0