Trött - men tack ändå, kompis...
Regn, stängning, påsar. Djupa påsar.
Har fortfarande inte lärt mig hur man utövar effektiv sömn - och det är vid den här tidpunkten på dagen som min kropp går in i sovposition. En lite mer alert sömngångare, skulle man kunna säga.
Men va fan... Jag hade inte tid att sova inatt.
Jag hade en djupgående diskussion med JD - angående min situation på tidnignen. Det är så bra att snacka med JD, för han har alltid de mest självklara argumenten. Därför är varje samtalstillfälle med honom väldigt givande.
JD och jag kom fram till att jag inte tas på allvar - vilket alltid gör mig lika förbannad. Jag är en sådan människa som behöver bekräftelse, i någon slags form, och jag tycker väl inte riktigt att jag har fått det på sistone. Det kan mycket väl vara så att det är befogat, men det tvivlar jag starkt på.
Prioriteringarna finns på annat håll - och det kommer att straffa sig. Även fast jag inte är The Man för dom (för mig är jag självklart det...finns inga tvivel...) så skulle det ändå att bli väldigt jobbiga helger utan mig. Kanske inte textmässigt - men definitivt tidsmässigt. Eller avsaknaden av ledig tid, kanske jag ska säga.
JD och jag kom ändå överrens om att ha kyla ett kort tag till. Om än väldigt kort...
För det är ju så... Man vet inte hur mycket man älskar någonting förräns man har förlorat det.
