Jag ska nog lyckas

Morgan Kall är en vän. Men framförallt är Morgan Kall en artist.
     Han har tidigare släppt tre demos och två skivor. I fredags var det världspremiär för tredje skivan - Raised by kings and eagles.
     Det här är hans historia.

Del 2

Andra försöket med den sexsträngade träbiten gick bättre - och med tiden började Andreas älska med gitarren allt oftare och intensivare. Tillslut var behärskade han den. De blev ett par.
     Till en början var det mest covers på andra låtar som avverkades, men suget efter att skapa någonting eget fanns fortfarande kvar - varpå Andreas satte sig framför datorn och förenade noter med bokstäver. Låtskrivandet tog sin början.
     Jag minns inte den allra första låten, men jag kommer ihåg att Call me a disaster var med tidigt från starten. En sävlig låt med en utdragen refräng. Jag vill dra mig till minnes att jag aldrig gillat den låten, för idag så avskyr jag den.
     Men på den tiden visste ingen om Andreas kapacitet. Det fanns ingenting att jämföra med. Därför blev varje låt så bra, eftersom det var just Andreas som knåpat ihop den och spelat i den. Det var en form av overklighetskänsla att höra hans röst på ett inspelat spår.
     Efter ett tag insåg Andreas att namnet Andreas Carlsson var i det vanligaste laget - då 80% av Sveriges befolkning heter antingen Andreas eller Karlsson - därför krävdes ett nytt artistnamn. Att damma av namnet Frame fanns inte på kartan (även om Frame idag nått kultstatus).
     Diverse fruktansvärda artistnamn föreslogs, av Andreas själv, men som tur var sa hans närmaste omgivning blankt nej. Tillslut enades parterna om namnet Morgan Kall.
     Nu när artistnamnet var spikat så fanns det bara en sak att göra. Släppa en skiva.

Fortsättning följer imorgon...