Jag ska nog lyckas

Jag visste ju om det redan igår, men att få uppleva det igen i morgontidningen var helt underbart.
     0-1 mot IFK Örebro - och en rosenrasande Tony Andersson. Dagen är därmed räddad. Nu får han sätta sig ner och analysera igen - denna gång varför KFF inte är så jävla bra längre.
     Annars hade jag en svettig afton igår. Bevakade damderbyt mellan Munktorp och Forsby - en rätt underhållande match, dock enbart på grund av de många målen. Men sedan började stressen. Tio i nio satte jag mig i bilen hem, och kvart över satte jag mig framför datorn. Jag hade lite kämpigt med vissa partier, och klockan började närma sig deadline. Då ringer Westberg från redaktionen. "Tja. Du vet att det är lämning klockan tio idag va?". Klockan var då fem i tio. "Ja, jag vet...", ljög jag. "Jag är precis på väg att skicka in den."
      Därmed var det full panik för Jonatan Björklund. Den inte alls färdiga texten fick ett tokabrupt slut med två kommentarer - en från vardera tränare. Men som tur var så blev det ändå ganska bra när jag slog upp tidningen i morse.

      I'm still the king.