Ikväll

B-match idag mot Värhulta. Seger med 2-0. Eller..."korpmatch" är kanske en bättre beskrivning - för det gick fan inte att spela fotboll på Valskogs gräsplan. Det studsade och hoppade och...ja, det var minst sagt svårspelat.
     Eftersom att jag jobbade idag och hade stängningen så anslöt jag senare till matchen, och spelade således bara andra halvlek. Inte optimalt - men roligt att spela.
     För trots den bedrövliga planen så var det ändå underbart att få spela på gräs. Visst var det svårt att göra något vettigt med bollen - men fan vet om jag inte föredrar det här framför en grusmatch.
     Annars missade Hellberg en straff i den första halvleken. Nu står det därmed klart vem som lägger straffarna i fortsättningen. I alla fall tills jag missar!
     ...och frisparkarna också, Ödlan!
     Kaggen spelade på topp igen - och frågan alla ställer sig efter denna match: "Är sagan om Torres över?". Ett missat friläge och en bom på öppet mål? Icke godkänt.

* * * * * *

Men dagens happening var någonting helt annat.
      Morgan Kall hade nämligen ett gig för några timmar sedan. Det har anordnats ett tredagars-LAN på Ulvesundsgymnasiet för Kungsörs ungdomar - och där fick Morgan Kall äran att förgylla de små liven med lite ljuv musik.
       Nu kanske det inte direkt var Morgan Kalls målgrupp, men ju längre konserten led - desto mer applåder och jubel blev det. Egna sånger blandades med covers, och föga överraskande var det I'm yours som drog hem mest applåder. Det hördes till och med ett "JAG ÄLSKAR DIG!!!" från en kille i publiken.
       Näst mest applåder blev det efter att Morgan Kall slutat spela, och en fjunig liten kille, uppspeedad på Jolt Cola, frågade uppgivet: "FÅR VI SPELA DATOR NU???".
       De små liven...
       Det var Fröken Johansson som styrde arrangemanget - och det med en järnhand. Att hon är född till det här med att arrangera evenemang och liknande händelser visade hon redan på gymnasiet, och därför är jag väldigt glad för hennes skull att hon får hålla på med sådant här på heltid.




Han ser ensam uu där uppe - men faktum är att karln visade nerver av stål. Han var mer trött än nervös, och det verkade till synes som att det här var "en dag på jobbet för Morgan Kall".




Big Bert var nöjd med sin adept.




Den här bilden ger en ganska orättvis illusion av hur det såg ut ikväll. De flesta i publiken satt längst bak, och även längs väggen till vänster, samt i trappan till höger som inte syns på bilden. Uppskattningsvis 30-40 personer.

Kommentarer
Postat av: CJ

Nu släpper det Morgan!

2009-04-09 @ 14:23:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0