Jag ska nog lyckas

Kvällens Grillad var faktiskt bra. För en gång skull. Jag skrattade både en och två och tre och fyra gånger.
     Roligast var när en av komikerna roastade en av de andra komikerna, Hasse Brontén, och påstod att han hade hittat ett "nytt säkert preventivmedel". Nämligen "småbarn".
     Då skrattade jag gott. Men inte åt skämtet, utan åt reaktionerna. Det blev nämligen knäpptyst ibland publiken och komikerna, innan Hasse Brontén bröt tystnaden med ett "Nä fy fan...", följt av ett långsamt och tyst "uuuuuuu" från publiken. Det var väldigt roligt.
     En annan rolig grej var Bobbo Krull. Han var med för första gången i Grillad - och ingen av de andra komikerna vågade dra ett enda skämt om honom! Ingen. Det var bara när han skulle presenteras inför sin roastning av gästen Dregen som programledaren Thomas Järvheden, mer eller mindre tvunget, fick fram några nedsättande kommentarer som till exempel att Bobbo Krull var "osympatisk" och "brutal".
     När han sedan sa att namnet "Bobbo Krull" lät för gulligt på en person som honom, och istället föreslog att han borde heta Josef Fritzl, så blev det som att det svartnade i ögonen på Bobbo Krull. Jag var bergis på att han skulle dra fram en yxa och ge sig på Järvheden direkt i studion. Men det gjorde han inte. Istället levererade han den första och bästa roastningen i Grillad hittills. Rått, brutalt och elakt - precis som det ska vara.
      Men jag förstår att ingen vågade säga något taskigt till Bobbo Krull. Karln ser ju ut som en galning. Det skriker ondska om honom, och det var knappt så att jag vågade ta ögonkontakt med honom när han tittade in i kameran.
      Men han är säkert snäll.