Kap. "Redo att kriga" 4/5

"Finns det någon som kan ge mig en ärlig chans? Finns det någon som kan låta mig älska den tills den dagen hon dör. Hon har knackat på min dörr. Men jag ville aldrig öppna den.
     Säg till den där att jag redan är kär. Och säg till den där att hon inte är någon som jag vill ge en ärlig chans. Hon får gärna såra mig. Så länge du finns så är det okej. Man kan inte tvinga mig.
     Finns det någon som du som kan ge mig en chans? Finns det någon som du som kan få mig att tillbringa resten av livet till att se till att hon mår bra. Den dagen jag träffar någon som dig, så slutar jag betyda någonting. Då betyder hon allt.
     Låt mig vara den du helst av allt vill ha. Och vad vet du, den du helst av allt vill ha är kanske jag. Det kommer du aldrig få veta. För en sådan som du kan aldrig få mig. Det måste vara tvärtom, att jag får dig. Och det kommer aldrig hända mig.
     En sådan som du går förbi mitt fönster ibland. Hon tittar snabbt, men hon hinner inte se vem jag är. Hur ska hon då kunna ge mig en ärlig chans om hon inte ens kan se på mig.
     Min säng är alldeles för stor för mig. Men jag delar hellre en mindre med dig, om du vill det. Jag kommer aldrig såra dig.
     Du kanske är starkare och vackrare än allt. Men ingen kan vinna ett krig helt ensam, och om jag fick skulle jag kasta mig rakt framför dig. Jag tar alla smällarna. För att skydda dig. Och om du står kvar när jag reser mig, då var det värt varenda skott, varenda spjut, varenda bomb. Inget får såra dig. När du är med mig.
     Och får vi barn så delar jag på mig. En hand på varje axel och en kind på varje kind. Inget ont får röra er. Ni är den bästa delen utav mig. Så jag kommer slåss för er. Ni behöver aldrig vara rädda. Jag kommer alltid att vara där.
     Men vad vet jag om någonting alls? Utan en ärlig chans så får vi aldrig veta".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0