Boken 2009
Den här texten publicerade jag den 13 juni i år, och det är nog en ganska så central text för hur hela boken kommer att se ut.
"Det kommer kanske inte alltid att vara vi två. Livet förändras med varje steg du tar.
Du säger att du träffat någon. Någon som jag aldrig var. Mina ögon har inte vågat sett, och jag förstår om du vill träffa någon bättre min vän.
Vi färdades med ett tåg. Men du hoppade av på fel station, och jag åkte vidare. Ska jag fortsätta ensam eller hoppa av vid nästa station och börja vandra tillbaka? Står du kvar då eller har du hoppat på ett nytt tåg?
Jag har inga starka armar att bära dig på. Men du behöver aldrig vara rädd. Jag är inte mycket att titta på. Men du behöver aldrig skämmas. För jag är här - och på riktigt. Du ramlar aldrig när du går med mig.
Men de säger att du är säker, och att han är den rätte. Att den här gången menar du det.
Jag skäms aldrig för att gråta när du förstör mitt hjärta. Men jag skäms för att säga att du lever kvar i mig. Mina vänner knuffar på mig. Försöker väcka mig till liv idag. Men vad vet de om kärlek som inte kan dö, men inte heller leva.
Innan dig var livet enkelt. Det kunde ha varit så nu. Men du spelade bra. Bluffade mig iskallt över ruinens kant. Där jag föll ensam har du alltid en famn att vila i. Du kan blunda och tryggt falla bakåt. Du behöver aldrig känna dig ensam.
Jag hoppade på ett tåg igår kväll. Det tog mig ingenstans på min väg tillbaka till dig igen.
Nu söker jag dig i någon annan. Någon som påminner om den där varma och tidiga morgonen.
På denna djävulska plats du lämnat mig finns kärlek överallt. Men du sviker mig kontinuerligt utan betänkligheter.
Inatt drömde jag om pulver. En flykt från verkligheten förenat med ett rop på hjälp.
Lillebror, håll i hårt och akta dig. Men fånga den gåva du lever i. Ta ingenting för givet. Det slutar bara med att du slår hål i väggen. En smärta för att bedöva den smärta du krigar emot.
Förlåt för mitt blöta bläck.
En ensam vandrares symfoni."
Kommentarer
Trackback
