Mitt hus - del 1
Jag har bott på Ladugårdsvägen 24 så länge jag kan minnas - 21 ½ år, för att vara exakt - och det är utan tvekan världens bästa hus.
Hellgren sa förra veckan "Jag har aldrig varit i ditt hus". Jag tänkte "Och? Jag har aldrig varit i ditt barndomshem." - men sedan tänkte jag att om han så gärna vill se mitt hus så ska han få det. Ni andra också.
Välkomna in! Följ med på en rundvandring.
Här är tjänstefolks-ingången. Det är här alla ofina och mindre värda människor går in. Men samtidigt är det den enda ingången jag använder.
Det är även tvättrum med tvättmaskin, torkmaskin och tvättställ. I love it.
Till höger när man kommer in i huset så ligger Lillebrors rum. Han bor och pluggar för tillfället i Luleå, men kommer hem då och då. Efter att han drog iväg så blev rummet lite mer sterilt och hemtrevligare.
Från början var det här tv-rummet. Här satt familjen och myste på kvällarna med chips och godis framför Kär och galen, Falcon crest och Dallas. Sedan blev det storebror Michaels rum. Då blev det lite punkigare och mörkare, och det kändes alltid lite häftigt att gå in i hans rum när man var liten. Det doftade rökelse och allting kändes så "vuxet" med actionfilmer, hantlar, knivar och ölburkar.
När han flyttade hemifrån blev det tv-rum igen några år, innan Lillebror tog sina leksaker och flyttade in i rummet.
Till höger om Lillebrors rum ligger husets själ, hjärta och kärnpunkt. Mitt rum - även kallat Palatset.
Bortsett från de första 3-4 åren, då Storebror härjade här, så har detta alltid varit mitt rum. Det har kommit och gått folk som inkräktat och försökt att göra detta rum till deras - men jag har krigat och kämpat för att behålla det, och här står jag än idag. Det lite sorgligt, när man tänker efter.
Det var länge ett pojkrum med våningssäng och Turtles-klistermärken, sedan blev det ett feminimt tonårsrum, och nu är det ett...ja, jag har försökt att göra det till ett mans-rum, men hur jag än försöker så blir det ingenting annat än ett killrum.
But I love it.
Hellgren sa förra veckan "Jag har aldrig varit i ditt hus". Jag tänkte "Och? Jag har aldrig varit i ditt barndomshem." - men sedan tänkte jag att om han så gärna vill se mitt hus så ska han få det. Ni andra också.
Välkomna in! Följ med på en rundvandring.
Här är tjänstefolks-ingången. Det är här alla ofina och mindre värda människor går in. Men samtidigt är det den enda ingången jag använder.
Det är även tvättrum med tvättmaskin, torkmaskin och tvättställ. I love it.
Till höger när man kommer in i huset så ligger Lillebrors rum. Han bor och pluggar för tillfället i Luleå, men kommer hem då och då. Efter att han drog iväg så blev rummet lite mer sterilt och hemtrevligare.
Från början var det här tv-rummet. Här satt familjen och myste på kvällarna med chips och godis framför Kär och galen, Falcon crest och Dallas. Sedan blev det storebror Michaels rum. Då blev det lite punkigare och mörkare, och det kändes alltid lite häftigt att gå in i hans rum när man var liten. Det doftade rökelse och allting kändes så "vuxet" med actionfilmer, hantlar, knivar och ölburkar.
När han flyttade hemifrån blev det tv-rum igen några år, innan Lillebror tog sina leksaker och flyttade in i rummet.
Till höger om Lillebrors rum ligger husets själ, hjärta och kärnpunkt. Mitt rum - även kallat Palatset.
Bortsett från de första 3-4 åren, då Storebror härjade här, så har detta alltid varit mitt rum. Det har kommit och gått folk som inkräktat och försökt att göra detta rum till deras - men jag har krigat och kämpat för att behålla det, och här står jag än idag. Det lite sorgligt, när man tänker efter.
Det var länge ett pojkrum med våningssäng och Turtles-klistermärken, sedan blev det ett feminimt tonårsrum, och nu är det ett...ja, jag har försökt att göra det till ett mans-rum, men hur jag än försöker så blir det ingenting annat än ett killrum.
But I love it.
Kommentarer
Trackback
